Deliberativa element i governance
En fallstudie av viltförvaltningsdelegationen vid Norrbottens läns länsstyrelse
Den svenska rovdjurspolitiken har präglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkställande från 2001 (att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbättra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och långsiktiga målet för de nya viltförvaltnings-delegationerna är att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna är ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktär av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance. Viltförvaltningsdelegationerna kan ses som ett exempel på samförvaltning i dagens Sverige. Samarbetet mellan olika intressen i delegationerna innebär att olika åsikter lyfts upp under diskussionernas gång. Samtalen spelar en viktig roll för att öka förståelsen mellan intressegrupperna och för att förverkliga det av regeringen för delegationerna beskrivna syftet.Deliberation är ett sätt att utöka förståelse och legitimitet bland de som deltar i de deliberativa samtalen. De deliberativa elementen kan ha positiva effekter på viltförvaltningsdelegationernas arbete och i och med det även för samförvaltning och governance på en mer allmän nivå.Undersökningen visar att det finns deliberativa inslag i viltförvaltningsdelegationens samtal. Diskussionsämnena är varierande, men håller sig till sakfrågorna. En del av diskussionen kretsar kring det som delegationen ska besluta över, men även djupare frågor (som t.ex. problematiken med rovdjur för rennäringen) kommer upp i samtalen.