Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Många forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bålen hos epifytiska lavar och påverkar dem. Detta gör att utifrån vilka lavar som lever i ett område går det att dra slutsatser om hur påverkad miljön är av luftföroreningar. Utifrån detta faktum har busk- och bladlavar inventerats längs en sträcka av E4:an norr om Gävle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar längs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensområde några kilometer från E4:an. På dessa 64 träd och hittades 15 olika lavarter och en alg.

Detta projektarbete handlar om en förslagsmodell "förslag till modell för val av hållplatslokalisering (HPLM)" för olika typer av busshållplatser på mötesfria och vanliga landsvägar. Studien har utförts på uppdrag av Vägverket Region Norr. Busshållplatser som studerats är, vägsträckan på E4:an från Kopparnäs ca 15 km norr om Piteå till Jämtön ca 10 km norr om Råneå, Gammelstads busshållplats på Länsväg 97 och Anumarks busshållplats på E4 ca 10 km norr om Umeå. Syftet med examensarbetet var att skapa en HPLM som gav möjlighet till ett gemensamt synsätt, där alla inblandade parter (i den här studien Vägverket Region Norr och länstrafiken i norr och västerbotten) bidrar med sitt kunnande och erfarenhet. Avsikten var att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet för resenär samt framkomlighet för bland annat länstrafiken på landsbyggd.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Vid tjälsäkring och andra bärighetshöjande åtgärder på vägar över torvmark är kostnaderna betydligt högre än genomsnittskostnaden för förstärkningsarbeten på övriga marktyper. Inom Vägverket Region Norr används i dagsläget huvudsakligen traditionell urgrävning och återfyllning som jordförstärkningsmetod vid torvmark. Vägverket Region Norr ser ett behov av att skapa ett inriktningsdokument för hur man lämpligast bedriver den geotekniska undersökningen och vilken jordförstärkningsmetod som kan vara lämplig att använda vid förstärkning av befintliga vägar på torvmark. Huvudsyftet med examensarbetet har varit att skapa ett underlag till inriktning för val av den mest optimala, ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, jordförstärkningsmetoden vid förstärkning och breddning av befintliga vägar på torvmark. I rapporten behandlas, baserat på litteraturstudie, de vanligaste jordförstärkningsmetoderna och geotekniska undersökningsmetoderna vid byggande på torvmark.

Härdighet för vedartade växter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det är dock inte enbart härdighetsiffran som bestämmer om en växt är härdig eller inte. Klimatet på platsen är en avgörande faktor för hur en växt klarar sig eller inte. Via en enkät tog jag reda på vad odlare i Norr- och Västerbottens län tycker om zonkartan och hur de använder sig av den när de väljer vedartat växtmaterial. Nästan alla odlare ställer sig positiva till zonkartans zonangivelser. De påpekade dock brister med användandet av den då den inte tar hänsyn till växtens proveniens, lokalt klimat eller växters krav på odlingsplats vilket är viktiga faktorer som påverkar härdigheten hos växten.

Människohandel är en brottslighet som fått globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nätverk som utbrett sig över stora delar av världen. Detta är något som dagens makthavare bör ta på största allvar. Genom globaliseringen så har gränserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i världen har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det är mellan en till fyra miljoner människor som varje år faller offer för människohandeln majoriteten av dessa är kvinnor och barn. I detta så ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.

Sedan 1980-talet har organisationers ekonomistyrning förändrats och år 1992 introducerades Balanced Scorecard av Robert S. Kaplan och David P. Norton. Med användandet av Balanced Scorecard ligger fokus på både finansiella nyckeltal och icke-finansiella nyckeltal som tillsammans leder företaget mot ett långsiktigt strategiskt mål. Vid införandet av Balanced Scorecard är det av betydelse att hänsyn tas till attityden hos organisationens medarbetare för att förändringen ska bli framgångsrik.

En allt hårdare konkurrens på marknaden, krav på effektivitet i en organisation eller jakten på reducerade kostnader är alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att få det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lång rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende på i vilket skeende processen är i. Beställaren är oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det är viktigt att just beställaren säkrar och arbetar effektivt med kvalitet, både internt och externt. Om beställaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rätta till fel eller avvikelser. Beställaren är den som finansierar projekt och får även leva med slutprodukten.

Svenska regeringen har satt ett mål att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli säkrare. I regeringens proposition, mål för framtidens transporter, säger ett av funktionsmålen att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ska förbättras. För att lyckas uppnå målen kommer det bland annat krävas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvägnäten. Därför ska Vägverksregionerna kartlägga och inventera behoven av åtgärder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda på behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar säger om nuläge och behov av cykelvägar i Region Norr.

Hur förändras energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.

Produktkalkylering är en del av kalkylsystemet och är vital för att företag skall kunna behandla sitt beslutsfattande på starka grunder. Men hur ska de små företagen tillämpa produktkalkyleringen. Metoderna är utvecklade för stora komplexa företag, vilket kan vara svårt för småföretagarna att ta till sig. Syftet med studien är att undersöka användningen av produktkalkylen vid beslutsfattande i småföretag, samt se hur faktorerna ledarskapsstil och konkurrens påverkar valet av produktkalkylmetod. Genom en kvantitativ ansats ämnades undersöka små Norr- och Västerbottniska företag inom branschen för hustillverkning.

Hur förändras energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.

Ett vanligt och kostsamt problem i nordliga trakter av världen är tjällyftningar i vägar. Ojämna tjällyftningar bryter sönder och förstör vägarna, dessutom försämras åkkomforten och säkerheten avsevärt. För att åtgärda dessa problem görs vanligtvis utskiftningar, det vill säga att gräva bort tjälfarligt material och ersätta detta med ett mindre tjällyftande material. Inom Vägverket Region Norr används i dagsläget en schablonkostnad per meter väg vid planering av framtida vägåtgärder. Denna schablon är relativt grov och innehåller inte alltid alla nödvändiga förutsättningar.