The aim is to examine how students with attention difficulties may demonstrate their mathematical understanding through visual representations. A curiosity about how students think about mathematics, national tests and Concepts cartoons has also permeated the study. With help of observations combined with interviews and actively work for a week, the study shows an idea of how visual representations can help students with concentration difficulties to stay focused on their tasks. I chose a selection of pupils to do some mathematical tasks from the national tests which they had not been able to solve before. Now in the form of Concepts cartoons, which I designed, they managed to solve the same mathematics data. In my study treatment and interaction reveals as key pillars for a successful educational work with the students with concentration difficulties. Thus, all pupils who previously have been unable to solve these assignments on the National test were now able to show their mathematical understanding supported by visual representations..

Sammanfattning Avsikten med vÄr undersökning var att ta reda pÄ vilka möjligheter elever med annat modersmÄl Àn svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lÀrarutbildare, pedagoger och elever har vi fÄtt ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse sprÄket har för elevernas förstÄelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till nÄgra av de teorier som vi tagit del av i lÀrarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna Àr medvetna om att det bör löpa en röd trÄd genom elevernas sprÄkutveckling som börjar med en vÀl grundad bas och följs av en sprÄklig utbyggnad. I vÄr undersökning kom vi fram till att sprÄket i matematiken skiljer sig frÄn sprÄket i övriga skolÀmnen. Detta innebÀr att elever med annat modersmÄl Àn svenska mÄste ha möjlighet att stÀrka sina sprÄkkunskaper och att en god sprÄklig bas i modersmÄlet Àr av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmÄl Àn svenska har svÄrt att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och skolplaner för matematikÀmnet och frÄgan Àr om det beror pÄ bristande sprÄkkunskaper eller matematiksvÄrigheter? Sökord: ModersmÄl, matematik, sprÄkutveckling, sprÄkkunskaper..

Detta examensarbete undersöker nÀrmare lÀrares Äsikter om matematikundervisningen. Hur lÀrare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvÄrigheter, och i vilken utstrÀckning lÀrare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvÄrigheter att utvecklas i Àmnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lÀrare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvÄrigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver fÄ anvÀnda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Syftet med studien var att belysa tvÄ förskollÀrares syn pÄ matematik och matematikundervisning, deras syn pÄ barn och matematik samt deras syn pÄ interaktionen mellan förskollÀrare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollÀrarnas syn utifrÄn ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie dÀr en intervjustudie som baseras pÄ observationsfall anvÀndes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i tvÄ block som visar pÄ hÀndelser som upprepar sig i vÄra observationer och som anvÀndes i intervjuerna med de tvÄ förskollÀrarna. Resultatet visar pÄ att de tvÄ förskollÀrarna Àr medvetna om vikten av att fÄ in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka det laborativa arbetssÀttet i skolan utifrÄn ett lÀrarperspektiv. NÀr och hur kan man anvÀnda laborativa material för att förbÀttra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frÄgor med hjÀlp av lÀrarintervjuer. Resultatet visar att lÀrarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebÀr att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i lÀromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer Àr lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil?s needs.I chose one main question for this study that is the following:What is the teacher?s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics?And three sub-questions:What are the motives behind the choice of ability grouping?What are the advantages of ability grouping?What are the disadvantages of ability grouping?In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don?t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara fÀrgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer Àn hÀlften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gÄ att avhandla med yrkesmatematik pÄ ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nÀmnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utstrÀckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer dÀremot i ringa eller ingen utstrÀckning alls. Dessa resultat framkom efter att nÄgra personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jÀmfördes med den matematik som enligt styrdokument och lÀromedel ingÄr i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som anvÀndes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, anvÀndas till önskvÀrd programinfÀrgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Syftet med denna c-uppsats var att studera anvÀndningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som pÄverkar pedagogerna att anvÀnda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger frÄn fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkÀter. En pedagog frÄn förskola, en förestÄndare samt en lÀrare i skolans tidiga Är deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krÀvs att flera del-kontexter uppfylls för att nÄ en meningsfull innebörd i att anvÀnda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som pÄverkade dessa pedagoger mest, vad gÀller att anvÀnda matematiken i vardagen, var kollegornas instÀllning till omrÄdet i frÄga samt kompetensutveckling inom detsamma.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och redogöra för hur grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 anvÀnder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lÀrarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet frÄn intervjuerna visar att lÀrarna upplever att ett laborativt arbetssÀtt leder till att befÀsta begrepp, öka förstÄelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger ocksÄ möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som Àr konkret och det som Àr abstrakt.

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid anvÀndning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror pÄ att undervisningen i matematik oftast Àr lÀromedelsstyrd utan variation i arbetssÀtt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för Àmnet matematik. Undersökning gjordes i tvÄ olika klasser i LuleÄ kommun och i Kalix kommun, Är fem ?sex och Är fyra.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ att undervisa utan en lÀrobok i Ärskurs 1-3. VÄrt arbete Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat Ätta lÀrare som har erfarenhet av att undervisa utan lÀrobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att vÀlja bort lÀroboken frÄn undervisningen. Arbetets fokus ligger pÄ planeringen innan sjÀlva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tÀnkas pÄverka organiseringen av undervisningen. DÀrför har vi valt att utforma intervjufrÄgorna efter tvÄ huvudomrÄden, först en mer allmÀn syn pÄ omrÄdet och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀraren mÄste vÄga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa pÄ flera olika arbetssÀtt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda pÄ elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll pÄ just detta undersökningsomrÄde beror pÄ att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlÀrningen kommer att utveckla sig. Trots detta lÀggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess pÄverkan pÄ elevernas prestationer i Àmnet. För att fÄ en inblick i detta har en enkÀtundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade pÄ att det rÄder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, dÀr ungefÀr hÀlften av de responderande eleverna har en positiv attityd till Àmnet.