AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.

The purpose of this study is to examine the importance of a working laboratory in mathematics education, how it influences students? learning and the confidence the teacher has in the laboratory component. Focus has been placed upon the advantages and disadvantages that could follow in the working method.The method used in this essay is qualitative in order to answer all the questions that arise along the way, and in order to use this method in interviews. The interviews that has taken place has been with five class teachers that are currently teaching at a elementary school between the years of 1-5. The purpose of this study has been answered by using its literature and the qualitative method with the class teachers.The results of the research show that teachers express gratitude towards the method in use for mathematics studies.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gÀllande aritmetik ansÄgs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om lÀroplanen bara bekrÀftade tidigare Äsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet Àven att bÀttre förstÄ vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gÀllande aritmetikÀmnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bÀttre skulle förstÄ vad han verkligen menade i sina lÀroböcker.VÄr huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekrÀftade ett sÀtt att se pÄ skolmatematikens innehÄll och metodik som redan fanns Àn att lÀroplanen pÄbörjade en förÀndring. Vidare kom vi Àven fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar frÄn sin metodbok till skapandet av lÀroböckerna. .

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikÀmnet förÀndras om undervisningen genomförs med högre grad av nivÄ- och perspektivvÀxling Àn lÀrobokens framstÀllning och med ett ökat inslaget av problem hÀmtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar pÄ tankegÄngar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i tvÄ olika klasser vid teknikprogrammet, i Ärskurs 1 och 2, pÄ en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vÄrterminen 2003. Elevernas attitydförÀndring bedömdes med likadana enkÀter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gÄng. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter pÄ elevernas attityd.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stÀrka sin identitet? Mer konkret skulle frÄgan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkÀnslan och hur har det arbetet sett ut och förÀndrats mellan 1976-2003. Tanken Àr att denna undersökning ocksÄ ska kunna hjÀlpa lÀrare att förstÄ hur elevers identitet skapas, bÄde i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjÀlp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

The purpose of this study has been to investigate how four 3rd grade pedagogues allow communication in the teaching of mathematics and how these pedagogues allow their students to use and expand their language of mathematics. It has also been an aim to investigate these four pedagogues? opinions about the significance of communication and of the language of mathematics for students? mathematical learning.The study is based on a sociocultural perspective of Vygotskij?s. The theory implies the importance of using the language and communication for students? learning.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

Studien behandlar lÀrares förhÄllningssÀtt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet Àr att, genom videobservation och intervju med tre lÀrare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lÀrarna vÀljer att arbeta med den under matematiklektioner. VÄrt fokus ligger pÄ artefaktens relation till lÀrandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÄg pÄ lÀrares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har Àven sett till lÀrarnas anvÀndande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Syftet var att undersöka om det fanns nÄgra tydliga mönster i elevernas synpunkter pÄ den matematikundervisning som bedrivs vid gymnasieskolan. Fanns det nÄgra samband mellan dessa mönster och elevernas valda programinriktning och korrelerade antal hemarbetstimmar, antal fystimmar samt klassrumsplacering med matematikbetyget? Undersökningen gav att tydliga mönster framtrÀdde i de flesta frÄgor rörande matematikundervisningen och korrelationen mellan klassrumsplacering, antal hemarbetstimmar samt antal fystimmar och matematikbetyg ökade i högre Ärskurser. Undersökningen baserades pÄ en blandmetod bestÄende av en enkÀt innehÄllande trettiotre frÄgor vilka analyserades med dataprogrammen Minitab och Excel. Urvalet begrÀnsades till tre program vid Strömbackaskolan i PiteÄ vÄrterminen 2005.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.