Arbetes utgångspunkt har varit att få mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lärande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i särskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever från årskurs nio genomförts, men även en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger på socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat på att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att läraren är mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lärande. Det framkommer också att självkänslan stärks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsområde som klassen ska arbeta med och hur lärarens positiva förväntningar på elevens matematikinlärning underlättar.

The aim of this study was to investigate what formative assessment means and get information about how teachers? assessment practice in formative assessment can look like, based on five key strategies. I have observed five teachers in grade 4 to 6 during a week of their mathematics teaching. Formative assessment is assessment for learning and has the purpose to support students? knowledge development.

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försämrats. Till följd av detta gav regeringen år 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsätta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utsträckning. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua åtta pedagoger från två rektorsområden. I vårt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sätt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsområde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsområde 2 arbetar pedagogerna väldigt spontant med matematiken utan att ens tänka på att man gör det.

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras även flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och grupper på Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva grupper och sidor på Facebook måste de förstå facebookanvändarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk.

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ?Mattekungen?. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ?Mattekungen?.

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling.

Med mitt examensarbete vill jag göra en jämförande litteraturstudie mellan den kommunala skolans grundsyn och Montessoripedagogikens grundsyn inom ämnet matematik. Hur lär man ut matematik inom de två skolformerna? Vilka likheter och vilka skillnader finns? Min litteraturstudie omfattar bl.a. Lpo 94, styrdokument, svensk matematikdidaktisk forskning, samt åtskilliga böcker om Maria Montessori och hennes pedagogik. Undersökningen gäller matematiken i skolans år 1-3.

The purpose of this study is to examine in what extent primary school teachers, teaching children in the age of 6 to 9, choose to use digital tools in their teaching of mathematics. I also want to examine what these teachers think, in terms of advantages and disadvantages, about using digital tools on their mathematics lessons. Finally I want to examine what skills they possess about digital tools.I am using a quantitative method to collect my data. The quantitative survey consisted of a questionnaire survey of ten questions that 38 primary school teachers have answered.The results of my study show that the teachers to some extent use digital tools when they teach mathematics and that the availability of various digital tools are generally good. But it turns out that the availability of tools is not a guarantee that they are used in teaching of mathematics.

I denna studie har en intervention gjorts för att undersöka om det leda till att elever i lågstadiet får en större förståelse taluppfattning än innan. Utifrån förtester som gjordes i en årskurs 1 valdes fyra elever ut för att under sex tillfällen få delta i en intervention där de presenterades för olika användbara strategier vid räkning av olika matematikuppgifter. Efter varje tillfälle fick hela klassen, inklusive interventionsgruppen, göra tester för att se hur klassen utvecklas inom området gentemot interventionsgruppen. När interventionen var klar gjordes två eftertester för att se hur effekten av interventionen höll i sig.Resultatet visade att de flesta eleverna i interventionsgruppen fick ett bättre resultat än innan. Under interventionens gång kan man se att eleverna utvecklats och blivit mer säkra inom området taluppfattning.Inspirationen till detta arbete kom ifrån studier som bland annat Fueyo och Bushell Jr (1998) och Kaufmann, Handl och Thöny (2003) genomfört.

Utifrån min ansats, att stor del av matematikundervisningen går att bedriva med hjälp av problembaserad undervisning. I sådan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i både individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjälp av variationsteorin ta tillvara på spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet är att identifiera de kritiska aspekterna utifrån lärandets objekt och tillrättalägga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förståelse för uträkningar inom de fyra räknesätten i textuppgifter som lärandets objekt.Tjugotvå elever har intervjuats utifrån ett problem taget från NCMs Känguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt och har använts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna får en ökad förståelse för lärandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn påelevinflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevinflytandet inte ärstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade även att eleverna främst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något inflytande idetta.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmänhet är lägre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda på om det finns någon brytpunkt då elever ändrar inställning till matematikämnet. Vi har arbetat med tre frågeställningar:1. Hur ser elevernas inställning till matematiken ut?2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?3.

Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m.

Syftet med detta arbete är att jämföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frågan hur innehållen i matematikkurserna på IB programmet skiljer sig från matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehållet i kurserna jämförs utan även timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig åt. Den lättaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies är mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods täcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stämmer bäst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgång i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det råder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och känslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka känslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men också att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever från årskurs 1 till och med årskurs 5 intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer användes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för två till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförändrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.