Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Matematikundervisningen i de svenska skolorna har fÄtt mycket kritik och dÀrför Àr den intressant att utveckla. Ett sÀtt Àr att arbeta mer med problemlösning och vardagsanknytning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken inverkan en mer vardaglig kontext i ett problem har pÄ elevers lösningar. Detta görs genom en studie i vilken sex par av elever i Ärskurs 8 stÀlls inför tvÄ olika versioner av ett skriftligt presenterat problem. Den ena versionen har en mer vardaglig kontext. Tre par löser den ena versionen av problemet och tre den andra.

Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi Àter och dricker bygger till största delen pÄ uppgifter frÄn matvaneundersökningar dÀr deltagarna sjÀlva rapporterat vad de har Àtit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion anvÀndas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hÀlsa. I studier dÀr hÀlsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, anvÀnds ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, Älder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och mÀn respektive för hela gruppen.

Abstract Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolÄren 1 till 5 genomförts. Klassrumsobservationerna utfördes vid olika lektionstillfÀllen dÀr grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssÀtt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema dÀr kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. LÀrarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrÄn begreppsbildning, formalisering och funktionalisering.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lÀrande. Utöver tidigare undersökningar görs Àven kopplingar till vÄr lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgÄr ifrÄn det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta del av verksamma lÀrares erfarenheter gÀllande en varierad matematikundervisning. DÀrigenom hoppas jag ocksÄ att kunna vidga min egen kompetens inom omrÄdet.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhÄllningssÀtt dÀr tillvÀga-gÄngssÀttet Àr en Self report, det vill sÀga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade pÄ tydliga skÀl till varför det Àr viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev Àven respond-enterna flera olika hjÀlpmedel och aktiviteter som de anvÀnder sig av för att hjÀlpa eleverna i deras lÀrande..

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Syftet med vÄrt arbete Àr att utveckla en metod dÀr barnen ges möjlighet att lÀra sig grundlÀggande matematiska begrepp pÄ ett lustfyllt sÀtt i utemiljö. Fokus lÀggs pÄ begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete pÄ vÄra respektive arbetsplatser med vÄra barngrupper pÄ en förskola och en sÀrskola i nordvÀstra SkÄne. VÄrt arbete Àr ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlÀrning utomhus. Vi har anvÀnt oss av olika övningar och lekar för att trÀna matematiska begrepp tillsammans med vÄra respektive barngrupper i utemiljö.

Detta examensarbete har för avsikt att jÀmföra matematikfÀrdigheter hos elever i tvÄ förskoleklasser, dÀr den ena varit föremÄl för undervisningsförsök i talradsmetoden, och att samla in ett material för att kritiskt diskutera vÀrdet av talradsövningar i förskoleklass. Talradsmetoden lÀgger fokus pÄ ramsrÀkning och sifferkunskap vilka Àr delar som ofta ges litet utrymme i matematikundervisningen. För att uppnÄ syftet har elever frÄn tvÄ förskoleklasser, en experimentklass och en kontrollklass, samt deras lÀrare intervjuats vid tvÄ respektive ett tillfÀlle med 10 skolveckors mellanrum. Under dessa veckor har ett undervisningsförsök i talradsmetoden upplagt pÄ sex lektioner Àgt rum i experimentklassen. Studiens resultat visar pÄ att experimentklasseleverna gjort stora framsteg inom de omrÄden undervisningen berört jÀmfört med kontrollklassen.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..

Under de senaste Ă„ren har intresset för anvĂ€ndningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie Ă€r att ta fram och göra en jĂ€mförelse mellan lĂ€rare och elevers uppfattningar och Ă„sikter angĂ„ende anvĂ€ndningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts pĂ„ fyra lĂ€rare i Örebro samt deras klasser i Ă„rskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlĂ€ttar lĂ€randet, gör matematiken roligare och mer intressant, för mĂ„nga enligt bĂ„de lĂ€rare och elever. LĂ€rarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och dĂ„ finns tillgĂ€ngligt skiljer sig Ă„t.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt samtal med matematiskt innehÄll Àr en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssÀtt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregÄr en beskrivning av lÀroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr intervjuer med lÀrare och gruppintervjuer och enkÀter med elever i Ärskurs nio. Undersökningen visar att samtal Àr en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in pÄ olika sÀtt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgÄngar och nÀr de behöver hjÀlp med att finna lösningar vid individuellt rÀknande i matematikböckerna.

Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..

I detta arbete har jag studerat attityder och anvÀndning av minirÀknare pÄ gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lÀrare upplever minirÀknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tre gymnasielÀrare samt enkÀtundersökningar hos respektive lÀrares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lÀrarna generellt har en positiv instÀllning till minirÀknaranvÀndande. Till skillnad frÄn sina elever har lÀrarna en nÄgot mer ÄterhÄllsam instÀllning.