I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en industri med utgångspunkt i Michael Porters teorier om strategiformulering och industrianalys. Detta för att bevara frågan i ett examensarbete från IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruindustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frågan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks närmare. Resultatet är att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framträdande namn. Industrin präglas av begreppsförvirrning, en måttlig till hög grad av konkurrens och barriärerna mot inträde i industrin är generellt sett låga.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen på en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen på den danska Internetmarkanden skedde utifrån Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi från Porters modell? Utifrån intervjuer med Ticket samt studerande av årsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhållande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begränsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera förändring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klädföretag för åren 2000 till 2010. Vidare ämnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att påverka detta.Frågeställningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömässigt ansvar förändrats inom H&M mellan år 2000 och 2010?- Hur kan ovanstående förändring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrån legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats används legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som påverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats är hämtad ur H&M:s års- och hållbarhetsredovisningar för åren 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrån den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förändrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förändringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv där CSR har blivit en allt viktigare del.

Outsourcing har utvecklats till en utbredd strategi bland många stora företag, vi har undersökt hur små företag förhåller sig till denna strategi och vilka motiv och risker som ligger till grund för besluten om outsourcing. För att besvara dessa frågställningar har vi gjort telefonintervjuer med 13 företag i Norrbotten och Västerbotten. Resultatet av undersökningen visade att de främsta motiven var kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet och fokusering på kärnverksamhet. De största riskerna ansågs vara ökade kostnader, kontrollförlust och kompetensförlust. Respondenterna verifierar många av de i teorin beskrivna motiven och riskerna, samtidigt som nya bakomliggande orsaker framkom..

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? åkeri, förberett sig inför de nya länderna, Lettland, Litauen och Polens inträde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har även valt att undersöka vilka omvärldsanalysmetoder företagen använder sig utav, hur de i så fall tillämpar dessa och ge eventuella förslag på omvärldsanalysmetoder..

I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kärnkompetens: försäljning. Företaget som har en global strategi förutsätter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag använda sig av olika verktyg.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test.

Today there are many studies that have shown positive results in the treatment of ICT at an early age. The focus of the studies vary, and they target everything from the actual implementation of teaching resources in ICT, to student performance with ICT support. Regardless of the amount of studies on the subject, there is no precise strategy for how to implement, working with ICT, integrate ICT in different subjects, utilizing the hardware and software that is or how it will eventually respond to new technologies. This work will there by focusing on trying to develop a basis for further research and hopefully in the future to develop an ICT strategy at a national level.In order to provide a basis, a comparison was made of ten different schools. The schools were entered into a table showing the similarities and differences .

Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte är en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats är att få en insyn i hur det strategiska tänkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta på. Studien syftar också till att få en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville också få insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Anva?ndandet av expatriater i multinationella fo?retag har setts o?ka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien a?r att underso?ka detta dilemma och huruvida andra typer av utlandsuppdrag kan ersa?tta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller.Expatriatens fo?rtja?nst har i studien fra?mst utva?rderats utifra?n de funktioner den fyller, framfo?r de kostnader den medfo?r. Fo?r bredd i situationer och djup fo?rsta?else fo?r fenomenet har kvalitativa intervjuer genomfo?rts med sammanlagt nio respondenter fra?n fem svenska multinationella fo?retag.Studien visar att andra former av utlandsuppdrag inte anva?nds av fo?retag som alternativ strategi fo?r expatriaten och de funktioner den fyller.

Vårterminen 2006.

Introduktion:Att hållbarhetsredovisa efter GRI:s riktlinjer är idag en standard bland multinationella företag världen över. Vi anser dock att det är mer givande för intressenter att placera företaget i ett större sammanhang och för att se hur mycket företagets miljöpåverkan kostar samhället årligen. Sportsko- och klädesföretaget Puma har i en resultaträkning monetärt uppskattat hur mycket miljöpåverkan från deras leverantörer och egna aktiviteter kostar samhället varje år. Den kallas för Environmental Profit & Loss Account och fungerar som ett transparens-, strategi- och riskhanteringsverktyg.Syfte:Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur EP&L kan användas i framtiden.Problemformulering:1. Hur används EP&L som strategi- risk- och transparensverktyg?2.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Utifrån ett kvantitativt perspektiv granskar och jämför denna uppsatstotalt 30 elevtexter, vilka är författade av högstadieelever i niondeårskurs. Materialet som ligger till grund för undersökningen är elevernasuppsatslösningar som en del av det nationella provet i svenska våren2006.Utifrån kvantitativa aspekter studeras elevtexternas fördelning avolika ordklasser och andra talspråksformer och hur dessa samspelar medvariablerna betyg och kön.Resultatet visar att den genomsnittliga textlängden ökar med högrebetyg, att flickornas texter generellt är längre och följaktligen högrevärderade. Elevtexterna innehåller förhållandevis få substantiv, menjämförelsevis många egennamn. Egennamnen minskar ochverbalsubstantiven ökar med högre betyg. Verben i allmänhet ochhjälpverben i synnerhet minskar med högre betyg.