Skriftspråklighet och betyg. En kvantitativ jämförelsestudie av elevtexter
Utifrån ett kvantitativt perspektiv granskar och jämför denna uppsatstotalt 30 elevtexter, vilka är författade av högstadieelever i niondeårskurs. Materialet som ligger till grund för undersökningen är elevernasuppsatslösningar som en del av det nationella provet i svenska våren2006.Utifrån kvantitativa aspekter studeras elevtexternas fördelning avolika ordklasser och andra talspråksformer och hur dessa samspelar medvariablerna betyg och kön.Resultatet visar att den genomsnittliga textlängden ökar med högrebetyg, att flickornas texter generellt är längre och följaktligen högrevärderade. Elevtexterna innehåller förhållandevis få substantiv, menjämförelsevis många egennamn. Egennamnen minskar ochverbalsubstantiven ökar med högre betyg. Verben i allmänhet ochhjälpverben i synnerhet minskar med högre betyg. Andelen pronomenökar generellt med högre betyg, men ökningen består ipersonbetecknande pronomen. Andelen opersonliga och indefinitapronomen minskar med högre värderade texter. Flicktexterna innehållervidare en högre andel nekande adverb och talaktsadverbial än pojkarnas,men frekvensen är inte av avgörande betydelse för betygen. Andelentalspråksvarianter av vanliga ord minskar generellt med högre betyg.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens slutsatser och det försen diskussion kring frågan varför resultatet egentligen såg ut som detgjorde, och vilka konsekvenser det kan medföra.