F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Syftet med föreliggande studie Àr att vinna kunskap om vilka möjligheter till lÀrande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, dÀr antal barn per lÀrare varierar.Studiens teoretiska ansats Àr utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken Àr lÀrandets objekt, som Àr förmÄgor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lÀrandets akt, som handlar om hur lÀrandet gÄr till. LÀraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lÀrande för barn genom att rikta barns uppmÀrksamhet mot lÀrandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lÀrandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förstÄelse för lÀrandeobjektet. TvÄ undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lÀrare har observerats med hjÀlp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lÀrare pÄverkar kommunikationsmönstren kring lÀrandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds mÄnga fler möjligheter till lÀrande Àn barn i den stora gruppen.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer pÄ ett yrkesprogram som kan pÄverka att elever med studiesvÄrigheter lyckas nÄ mÄluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass pÄ ett yrkesprogram, dÀr tre elever med studiesvÄrigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nÄ programmets mÄl. En brev-enkÀt besvarades av elever i klassen  samt de lÀrare som vid undersökningstillfÀllet undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmÀrkande för programmets mÄluppfyllelse. Studien Àr hermeneutisk dÄ elever och lÀrare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstÄ ett positivt skeende som inte gÄr att mÀta naturvetenskapligt, positivistiskt.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att fÄ svar pÄ sina naturvetenskapliga frÄgor. Bakgrunden till studien Àr att flera forskare menar att barn Àr naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att lÀraren ofta missar barns frÄgor. I och med de nya tillkomna mÄlen i förskolans lÀroplan Àr Àmnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad sÀger barnen och vilka frÄgor stÀller de utifrÄn ett naturvetenskapligt innehÄll samt pÄ vilket sÀtt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgÄngspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring Àmnet frÄn tidigare forskningsresultat. Undersökningen Àr en smÄskalig kvalitativ fallstudie dÀr empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fÀltanteckningar.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Kontroll och relation Àr tvÄ vanligt förekommande Àmnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare Àr den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder pÄ att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare Àr avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. DÄ bÄde kontroll och relation tvÄ Àr viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera stÀller vi oss frÄgan vad som hÀnder om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn dÄ bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation dÀr exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebÀr en reducerad kontroll.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

FrÄgestÀllningen i detta arbete bestÄr av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgÄngspunkt frÄn den kristendomskritik som frÀmst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hÀnvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sÄdan idéförskjutning skulle kunna vara att nÄgon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?sÀker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förÀndra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat nÄgra ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pÄgÄende debatt för att finna kÀrnan i deras argumentation.

FrÄgestÀllningen i detta arbete bestÄr av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgÄngspunkt frÄn den kristendomskritik som frÀmst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hÀnvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sÄdan idéförskjutning skulle kunna vara att nÄgon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?sÀker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förÀndra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat nÄgra ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pÄgÄende debatt för att finna kÀrnan i deras argumentation.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.