Syftet med denna undersökning var dels att undersöka kopplingar mellan olika kunskaper och handlingar som kan kopplas till utnyttjandet av jordens ekologiska kapacitet. Dels att undersöka om det fanns ett naturvetenskapligt Àmnesfokus dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling. MÄlgruppen var verksamma gymnasielÀrare inom Àmneskategorierna naturorienterade Àmnen, samhÀllsorienterade Àmnen och sprÄk.I undersökningen anvÀndes enkÀter med flervals frÄgor rörande matvanor, boende och transporter dessa utgjorde underlag till ett ekologiskt fotavtryck. I enkÀten undersöktes ocksÄ var lÀraren upplevde att undervisning för hÄllbar utveckling hade sitt fokus pÄ skolan. Resultaten pekar mot att det fanns ett tydligt fokus pÄ naturvetenskapliga Àmnen dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling pÄ de tvÄ skolorna.

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sÀtt att se pÄ barns lÀrande,vilket kan ge förskollÀrare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehÄll. Betydelsen av att definiera lÀrandeobjekt lyfts fram och dÀrmed Àven detintentionella lÀrandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lÀra. Syftet Àr attutifrÄn ett LS-projekt studera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsÀttningar för lÀrande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus pÄ förskolebarns lÀrande i betydelsen kvalitativa förÀndringar i barns sÀtt attbeskriva lÀrandeobjektet - Vad Àr en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar vÀl som pedagogiska redskap iförskolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att vinna kunskap om vilka möjligheter till lÀrande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, dÀr antal barn per lÀrare varierar.Studiens teoretiska ansats Àr utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken Àr lÀrandets objekt, som Àr förmÄgor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lÀrandets akt, som handlar om hur lÀrandet gÄr till. LÀraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lÀrande för barn genom att rikta barns uppmÀrksamhet mot lÀrandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lÀrandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förstÄelse för lÀrandeobjektet. TvÄ undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lÀrare har observerats med hjÀlp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lÀrare pÄverkar kommunikationsmönstren kring lÀrandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds mÄnga fler möjligheter till lÀrande Àn barn i den stora gruppen.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer pÄ ett yrkesprogram som kan pÄverka att elever med studiesvÄrigheter lyckas nÄ mÄluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass pÄ ett yrkesprogram, dÀr tre elever med studiesvÄrigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nÄ programmets mÄl. En brev-enkÀt besvarades av elever i klassen  samt de lÀrare som vid undersökningstillfÀllet undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmÀrkande för programmets mÄluppfyllelse. Studien Àr hermeneutisk dÄ elever och lÀrare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstÄ ett positivt skeende som inte gÄr att mÀta naturvetenskapligt, positivistiskt.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att fÄ svar pÄ sina naturvetenskapliga frÄgor. Bakgrunden till studien Àr att flera forskare menar att barn Àr naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att lÀraren ofta missar barns frÄgor. I och med de nya tillkomna mÄlen i förskolans lÀroplan Àr Àmnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad sÀger barnen och vilka frÄgor stÀller de utifrÄn ett naturvetenskapligt innehÄll samt pÄ vilket sÀtt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgÄngspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring Àmnet frÄn tidigare forskningsresultat. Undersökningen Àr en smÄskalig kvalitativ fallstudie dÀr empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fÀltanteckningar.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Kontroll och relation Àr tvÄ vanligt förekommande Àmnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare Àr den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder pÄ att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare Àr avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. DÄ bÄde kontroll och relation tvÄ Àr viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera stÀller vi oss frÄgan vad som hÀnder om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn dÄ bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation dÀr exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebÀr en reducerad kontroll.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

FrÄgestÀllningen i detta arbete bestÄr av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgÄngspunkt frÄn den kristendomskritik som frÀmst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hÀnvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sÄdan idéförskjutning skulle kunna vara att nÄgon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?sÀker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förÀndra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat nÄgra ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pÄgÄende debatt för att finna kÀrnan i deras argumentation.

FrÄgestÀllningen i detta arbete bestÄr av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgÄngspunkt frÄn den kristendomskritik som frÀmst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hÀnvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sÄdan idéförskjutning skulle kunna vara att nÄgon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ?sÀker kunskap?, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förÀndra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat nÄgra ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pÄgÄende debatt för att finna kÀrnan i deras argumentation.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.