Denna studies syfte Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring naturvetenskapen i förskolan. Studien Àr kvalitativ och vi intervjuar förskollÀrare för att fÄ fram hur deras erfarenhet och förestÀllningsvÀrld ser ut betrÀffande naturvetenskapen i förskolan. Ett av lÀroplanens mÄl för förskolan Àr att utveckla barns förstÄelse för sin omvÀrld och enkla naturvetenskapliga fenomen dÀr arbetet ska ha sin utgÄngspunkt ur barnets perspektiv. Det Àr förskollÀrarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Studien visar att majoriteten av förskollÀrarna tÀnker kring naturvetenskapen som nÄgot de finner i barns vardagliga aktiviteter utifrÄn deras intresse och nyfikenhet. UtifrÄn detta förhÄllningssÀtt hittar de tillfÀllen att synliggöra naturvetenskapliga fenomen. FörskollÀrarna anser att naturvetenskap synliggörs först och frÀmst genom att vara ute i skogen.  Upplevelser i naturen engagerar alla sinnen dÀr naturmaterial har stor betydelse för att fÄnga barnens intresse att undersöka och forska vidare. I undersökningen framgÄr att förskollÀrarna saknar en djupare kunskap i det naturvetenskapliga Àmnet för att utnyttja fler situationer till naturvetenskapligt lÀrande.

Studiens syfte var att undersöka hur elever i Ă„rskurs tvĂ„ förstĂ„r vattnets fasförĂ€ndringar i jĂ€mförelse med elever i Ă„rskurs fyra. Även elevernas kunskaper i förhĂ„llande till kursplanens centrala innehĂ„ll och kunskapskrav undersöktes. Studien baseras pĂ„ 52 elever varav 24 i Ă„rskurs tvĂ„ och 28 i Ă„rskurs fyra. För att ta reda pĂ„ hur eleverna förstod vattnets fasförĂ€ndringar gjordes kvalitativa gruppintervjuer dĂ€r eleverna fick förklara olika fenomen som visades för dem. Även intervjuer med lĂ€rarna för klasserna har gjorts för att ta reda pĂ„ vilken undervisning eleverna har fĂ„tt.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Detta Àr ett naturvetenskapligt arbete som omfattas bÄde av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet Àr att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att nÀrmare studera huruvida det unika bestÄndet av röding och öring ingÄr i mellanskarvens födoval. Sommens FiskevÄrdsomrÄde har fÄtt tillstÄnd till skyddsjakt pÄ mellanskarv av LÀnsstyrelsen och det frÀmsta skÀlet skulle vara att fÄgeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jÀmföra innehÄllet med referensfiskar fÄngade frÄn samma sjö ska vi se om beslutet frÄn LÀnsstyrelsen Àr befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fÀlt medan analys av spybollar utfördes pÄ laboratorium.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Naturvetenskap Àr en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhÀlle. Inte minst för att förstÄ och förhÄlla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör pÄverkar oss som individer bÄde lokalt och globalt, inte bara idag utan Àven framÄt. Trots Àmnets betydelse för samhÀllet Àr mÄnga elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist pÄ intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier dÀr studieresultaten sÄ vÀl som attityden gentemot Àmnet försÀmrats.

Detta Àr ett arbete som visar utvecklingen hos lÀrare i ett arbetslag som under tvÄ terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, Àr ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till lÀraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka förÀndringar som sker inom ett arbetslag nÀr ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lÀrare mÄste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en mÄlstyrd lÀroplan.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

BAKGRUND: OmvÄrdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus pÄ den medicinska delen, som i sig Àr viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvÄrdnad saknas och forskningen Àr begrÀnsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrÄn aktuell omvÄrdnadsforskning beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors bemötande av frÄgor med existentiellt innehÄll. METOD: Systematiskt litteraturstudie dÀr sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillÄtande vÄrdmiljö, holistisk mÀnniskosyn och reduktionistisk mÀnniskosyn.

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka kopplingar mellan olika kunskaper och handlingar som kan kopplas till utnyttjandet av jordens ekologiska kapacitet. Dels att undersöka om det fanns ett naturvetenskapligt Àmnesfokus dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling. MÄlgruppen var verksamma gymnasielÀrare inom Àmneskategorierna naturorienterade Àmnen, samhÀllsorienterade Àmnen och sprÄk.I undersökningen anvÀndes enkÀter med flervals frÄgor rörande matvanor, boende och transporter dessa utgjorde underlag till ett ekologiskt fotavtryck. I enkÀten undersöktes ocksÄ var lÀraren upplevde att undervisning för hÄllbar utveckling hade sitt fokus pÄ skolan. Resultaten pekar mot att det fanns ett tydligt fokus pÄ naturvetenskapliga Àmnen dÄ det gÀller undervisning för hÄllbar utveckling pÄ de tvÄ skolorna.

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sÀtt att se pÄ barns lÀrande,vilket kan ge förskollÀrare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehÄll. Betydelsen av att definiera lÀrandeobjekt lyfts fram och dÀrmed Àven detintentionella lÀrandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lÀra. Syftet Àr attutifrÄn ett LS-projekt studera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsÀttningar för lÀrande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus pÄ förskolebarns lÀrande i betydelsen kvalitativa förÀndringar i barns sÀtt attbeskriva lÀrandeobjektet - Vad Àr en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar vÀl som pedagogiska redskap iförskolan.