Uppsatsens syfte var att jÀmföra hur elever i olika Äldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan pÄverkas av undervisning. Studien baseras pÄ 24 elevintervjuer som anvÀndes för att jÀmföra hur elever i förskoleklass, Är 4 och Är 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren frÄn Är 4 anvÀndes sedan som underlag för en lektionsserie pÄ 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i Är 4 en andra gÄng för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssÀtt förÀndrats genom undervisning. Undersökningen pÄverkades dÀrmed av det variationsteoretiska perspektivet, dÄ ett lÀrande kÀnnetecknades som en förÀndring i sÀttet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

I vÄrt arbete har vi haft tvÄ syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt dÀr frÄgan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte dÀr fokus lÄg pÄ problem i processen nÀr vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt omrÄde förstÄeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga omrÄde vi valt att göra förstÄeligt Àr: ?Vad Àr jord och var kommer den ifrÄn??.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

I gymnasieskolans kursplan för fysik Àr ett av mÄlen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssÀtt som delvis bestÄr av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i ansprÄk. Inte sÀllan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhÄller att lÀrande sker under processer dÄ individen Àr aktiv. Fysikundervisningen bör alltsÄ ha goda förutsÀttningar för elevernas lÀrande.

Syfte med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vilka eventuella förestÀllningar elever som gÄtt ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa förestÀllningar Àr. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland gymnasieelever som gÄtt ut grundskolan vÄren 2006. Resultatet i vÄr studie visar att majoriteten av de tillfrÄgade eleverna lÀmnat svar som innehÄller vardagsförestÀllningar, sÄsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bÀra med oss i vÄr kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstÄ evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Syftet Àr att undersöka vilka vardagsförestÀllningar 4-5 Äringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgÄ frÄn denna i undervisningen. De förestÀllningar eleven har om omvÀrlden utvecklas av erfarenhet och Àr svÄra att Àndra pÄ utan pedagogens hjÀlp. Studien bygger pÄ teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer Àn hÀlften av barnen svarar att regn Àr vatten, och flera barn kopplar mörka moln och Äska till regn. De har ocksÄ en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att anvÀnda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsförestÀllningar som skolbarn i Äldrarna 9 Är och uppÄt..

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser pÄ naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var ocksÄ intresserad av att fÄ veta hur de anvÀnder sig av ett undersökande och utforskande arbetssÀtt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssÀtt.Som metod anvÀnde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollÀrare. De var alla eniga om att naturvetenskap Àr ett brett och viktigt Àmne. I första hand Àr det biologin man lyfter fram.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en lÀrare anvÀnder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lÀrarna anser att bilden har och hur lÀrarna tolkar fysikinnehÄllet i de anvÀnda bilderna. Detta jÀmför vi med vilken betydelse eleverna lÀgger i bilder och deras tolkningar av de bilder lÀraren anvÀnder. LÀraren intervjuades för lektionstillfÀllet och observerades vid tre olika lektionstillfÀllen.Tio elever i Är 7 intervjuades.En tolkning visar att om lÀraren anvÀnder olika typer av bilder i undervisningen underlÀttar det förstÄelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen Àr rolig..

Studiens syfte var att undersöka hur IT-baserad lÀrmiljö pÄverkar elevers lÀrande i matematik och fysik. Kvantitativa undersökningsmetoder i form av enkÀter och observationer anvÀndes för att besvara syftet utifrÄn vÄr, för denna rapport, uppstÀllda definition av lÀrande. Respondenter var gymnasieelever i Ärskurs 1-3 pÄ ett naturvetenskapligt program och deras matematik- och fysiklÀrare. Resultatet visade att eleverna i stor utstrÀckning tyckte att lÀrandet var oförÀndrat. Av de elever som inte tyckte oförÀndrat ansÄg nÀstan samtliga att pÄverkan var positiv.

Med utgÄngspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en sÄ kallad Learning study. Elevernas förstÄelse av lÀrandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Elevernas lÀrande har jÀmförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. TvÄ klasser i skolÄr fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lÀrandet med avseende pÄ specifika kritiska aspekter.

Organdonation och transplantation ? ett Àmne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar ocksÄ till att diskutera vilken plats samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgÄngspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll vÄra attityder och förvÀntningar spelar för vÄra beslut och vÄrt agerande behandlas. I tvÄ olika skolor genomfördes med alla elever i Ärskurs 9 pÄ skolorna en enkÀtstudie som mÀtte attityder, kunskap och skolans roll inom ÀmnesomrÄdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus pÄ skolans undervisning om kontroversiella Àmnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt stÀllningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkÀtundersökningen var positivt instÀllda till att donera organ efter sin död.

Denna uppsats diskuterar utifrÄn paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - Àr tillÀmpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad anvÀndandet av detta begrepp har fÄtt för konsekvenser för humanioras del. DÀrefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat ÄskÄdaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrÄn deras tvÀrvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier pÄ ett filmmaterial och nÄgra konkreta forskninsförslag presenteras..