Det löser sig inte alltid
En studie av elevers lärande av ett naturvetenskapligt begrepp
Uppsatsens syfte var att jämföra hur elever i olika åldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan påverkas av undervisning. Studien baseras på 24 elevintervjuer som användes för att jämföra hur elever i förskoleklass, år 4 och år 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren från år 4 användes sedan som underlag för en lektionsserie på 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i år 4 en andra gång för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssätt förändrats genom undervisning. Undersökningen påverkades därmed av det variationsteoretiska perspektivet, då ett lärande kännetecknades som en förändring i sättet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet. Även det sociokulturella perspektivet har spelat en stor roll för studien i och med att elevers utvecklande av det naturvetenskapliga språket undersökts. Resultatet visar att mellan de olika åldersgrupperna finns vissa återkommande sätt att se på och uttrycka sig om det valda fenomenet. De ord som används i förklaringar kan dock ha olika betydelse mellan elevgrupperna. Det medför att lärare behöver vara varsamma i sina tolkningar då de värderar och bedömer elevers uttryckta kunskaper. Vad gäller ökad skoltid och progression tyder studien på att de största förändringarna i uppfattningar och uttryckssätt sker mellan förskoleklass och år 4. I studiens betonas därmed vikten av tidiga insatser i naturvetenskaplig kunskapsutveckling. Efterintervjuerna med eleverna i år 4 visar på att samtliga utvecklats mot lektionsseriens avsedda mål. Elever har närmat sig det naturvetenskapliga språket och beskrivningar hamnar oftare på mikronivå. De förklaringar som ges i efterintervjuerna avslöjar att eleverna gjort detta närmande på olika sätt. För en del har bilden visat sig ha betydelse och varit ett stöd i beskrivningen av skeendet. Andra elever har tillskrivit partiklar mänskliga egenskaper och har på så vis funnit ett sätt att relatera till den naturvetenskapliga förklaringen av fenomenet.