Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

Vi ville förändra skolans energiundervisning så att den bättre skulle bemöta både elevernas svårigheter inom energiområdet och de önskemål eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vårt arbete präglats av hållbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser där vi designat och motiverat sekvenserna utifrån ämnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förståelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan få elever att nå en mer vetenskaplig förståelse. Samtidigt har vi försökt att utgå från elevernas önskemål genom att göra en varierad och intresseväckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i återkommande utvärderingar påpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror på svalnande intresse p.g.a. otidsenliga läromedel och undervisningsmetoder..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkliga utveckling inom matematik i förskoleklass, om förskollärare vågar använda riktiga matematiska termer/ begrepp för att det ska bli en mjukare övergång från förskoleklass till grundskola. Dessutom är syftet att undersöka om det finns svårigheter inom uppfattning av matematiska begrepp hos lågstadieelever, som grundskollärare kan förknippa med språket. I studien har använts både en kvantitativ (enkätundersökning av 18 förskollärare och 12 grundskollärare) och en kvalitativ undersökning (intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare). Resultatet visar att de flesta förskollärare arbetar på olika sätt med språklig utveckling inom matematik, de använder både vardagliga situationer till att synliggöra matematik och skapar lärandesituationer som är planerade och schemalagda. De flesta tillfrågade förskollärare som arbetar i förskoleklass använder riktiga matematiska begrepp.

Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjälpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tänkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel användas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som används är blodsockermätningar med eleven själv som mätsystem.

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.

Att utveckla förståelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning många gånger är problematisk och inte leder till begreppsförståelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförståelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus på begreppsförståelsen av evolutionära mekanismer och hur elever utvecklar förståelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i två gymnasieklasser som var i akt att påbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrån olika förutsättningar.

Vårt arbete behandlade barns förståelse av ekologiska processer och genomfördes i en skola i Illinois, USA. Syftet var att utveckla elevers förståelse av fotosyntesen med hjälp av drama. Vi använde drama som pedagogisk metod för att synliggöra denna abstrakta process. Även praktiska experiment och teori ingick i undervisningen, detta för att förklara materians byggnad och omvandling. Två av de 6 medverkande eleverna i vår studie utvecklade en djupare förståelse och kunde se förhållandet mellan materians omvandling och sockret som energi för tillväxt.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gått tillväga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i årskurs 4-9 hur olikablomväxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trädgård. Detta handledningsmaterial som skapats ska användas av lärare eller handledare under studiedagar på Uppsala botaniska trädgård i undervisning om blomväxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomväxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den väsentliga informationen har jag använt mig av teorier inom informationsdesign. En omvärldsanalys och målgruppsanalys har också genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsättningar målgruppen har för att ta till sig informationen..

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning där jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att få en större förståelse kring byggmiljön ställde jag också några frågor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstärkte översättningsledet från det barnet redan kan (första ordningens språk) till det barnet ännu inte förstår (andra ordningens språk). Pedagogerna kunde med materialets hjälp göra ett matematiskt begrepp konkretare.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning kring arbetet som sker på förskolan då det förekommer ett barn med språkstörning. Undersökningen består av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med språkstörning, vilka metoder de använder sig av, hur de anser att miljön på förskolan bör vara utformad samt hur de lägger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen på bästa sätt ska utveckla sitt språkUr resultatet så framkommer det väldigt stor skillnad i både kunskap och pedagogernas kompetens gällande språkstörning, samt att de använder sig av metoder med både manuell och hjälpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar från pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lägger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska få bästa möjlighet till språkutveckling.Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhållningssätt är att de är närvarande pedagoger så att barnen får de rätta förutsättningarna att lära sig språk..

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Uppsatsen handlar om attityder till naturvetenskap. Syftet med min undersökning är att ta reda på vilken definition pedagogerna hade av NO, vilka attityder som pedagogerna ansåg fanns hos pedagogerna själva, deras kollegor och deras elever i grundskolans tidiga skolår samt vilket förhållningssätt pedagogerna hade till lärande i NO. Jag intervjuade fem pedagoger i skolår F-6 och analyserade deras svar för att få fram likheter och skillnader genom tillämpning av en fenomenografisk analys. Resultatet visade att definitionen av NO var snarlik hos samtliga respondenter samt att de var intresserade av NO och menade att det var viktigt. På grund av att det är ett svårt ämne och eftersom kärnämnena som mäts genom nationella prov ofta går före NO bedrivs inte så mycket naturvetenskaplig undervisning i grundskolans tidiga skolår.