82 stycken personer motsvarar det totala antalet sjukhuskuratorer som arbetar medsomatisk vård på de Sahlgrenska sjukhusen. Uppsatsens respondenter motsvarar cirka58 % av dessa.47 stycken sjukhuskuratorer har via en enkät besvarat frågor gällande sinaupplevelser av sin yrkesidentitet, yrkesroll samt status i en naturvetenskaplig kontext.Sjukhuskuratorerna stöter inte sällan på utmaningar där ett tydliggörande av yrkesrolloch yrkesidentitet blir nödvändiga grundstenar för ett varaktigt och funktionelltarbetsklimat. Yrkesrollers avgränsning och inramning skapar förutsättningar, ger frihetmen exkluderar och inkluderar likaså. Att befinna sig i en kontext där man stundom kankänna sig som en främmande fågel bland de som har mer självklara roller i detprofessionella samspelet kan yttra sig och få som konsekvens att en otydlighet iyrkesrollen tar sin plats. Då man inte kommer från samma vetenskapligt vedertagnautbildningsbakgrund ger detta olik förförståelse och syn på den värld man arbetar i.Frågeställningar runt sjukhuskuratorns tydlighet, organisation, personligtengagemang, det akademiska spåret och legitimation diskuteras.

Syftet med denna rapport är att ta reda på om det går att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssätt hos elever i år fem i ämnet kemi. Undersökningen är gjord på fem försökspersoner från en blandad år femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden består av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer är en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vålla elever, samt hur dessa istället kan omarbetas för eleverna ska få en bättre förståelse och kunna lösa dem lättare.Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfälle där eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. Utifrån observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa några omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjälp av de åsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna.Resultatet har visat att eleverna fått större förståelse för uppgifternas syfte, samt fått lättare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjälp av språket och att eleverna fick möjlighet att använda laborativt material..

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare i år 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsätt råder eller om lärarna fortfarande är bundna till gamla traditionella syn- och arbetssätt. Någonting vi också undersökte var vilka arbetssätt som lärarna använde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de såg på den naturvetenskapliga undervisningen. För att få fram data till vårt arbete använde vi oss av kvalitativa intervjuer med lärare i skolans år 1-3. Det som framkom i vår undersökning var att lärarna hade olika syn på hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

En rad områden som elever finner särskilt svåra har identifierats inom naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning de senaste decennierna. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken mån naturvetenskapliga läroböcker är skrivna på ett sätt som kan tänkas överbrygga dessa kända svårigheter. Dessutom undersöktes om det i detta avseende har skett några förändringar i de läroböcker som publicerats efter forskningsresultaten blev kända jämfört med dem som publicerats tidigare. Genetikavsnitten i två nypublicerade och en äldre biologilärobok analyserades med avseende på huruvida kända svårigheter överbryggas eller inte. Analysen visade att lärobokförfattarna inte på ett nämnvärt sätt undvikit svårigheterna.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ?måste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Syfte med detta arbete är att undersöka vilken betydelse lärare anser att svenska språket har för elevens matematiska förståelse. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som de intervuade lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket. En kvalitativ metod i form av intervuer användes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar på en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lärarna är medvetna om språkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrågar mer matematiksamtal på lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt låst sig i modell:"genomgång, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur man kan bedöma naturvetenskaplig förståelse med hjälp av ett skriftligt prov samt hur elever ser på prov som mäter förståelse. Med detta arbete vill vi fördjupa våra kunskaper i hur väl elever visar förståelse för ämnet när man använder sig av förståelsefrågor vid prov. För att få svar på våra frågor har vi utformat ett prov som tre klasser i år 8 har fått skriva. Dessutom har samma elever fått svara på frågor om attityder till provet i en enkät. Vi har funnit att om man skall bedöma förståelse med ett skriftligt prov krävs det att förståelse genomsyrar hela undervisningen och att eleverna vet på förhand vad som förväntas av dem.

Detta examensarbete handlar om hur man kan försöka stärka elevers uppfattning om begreppens betydelse och praktiska användning inom matematik. För att genomföra denna undersökning valde vi att arbeta med geometri. Genom teoretiska diskussioner och praktiska övningar behandlades begreppen omkrets och area av olika geometriska figurer. Den tidigare forskningen visar att det är viktigt att läraren tar hänsyn till elevens förkunskaper och sedan utgår från dessa. I vår undersökning har vi velat få eleverna att sätta ord på sina tankar och ventilera eventuella problem så att vi tillsammans kan lösa dem, därigenom ska en ökad förståelse i matematik uppstå.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

Detta examensarbete handlar om att införa populärkulturen i den naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig på att få eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. På detta sätt fångade jag deras uppmärksamhet och förklarade naturvetenskapliga begrepp utifrån filmen. Genom att använda mig av frågeställningar utifrån filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av naturvetenskap. Metoden jag använt är att utifrån ett kvalitativt angreppssätt försöka förstå hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssätt där jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrån naturvetenskapliga frågeställningar. Resultat av undersökningen visar att genom att använda sig av sagofilm i relation till relevanta frågeställningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap..