I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet är att studera hur elever tillämpar naturvetenskaplig kunskap på vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna använder sitt vardagliga språk och den teori de lärt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning på dessa områden presenteras tillsammans med teorier om lärande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever där undersökningens huvudmål har varit att se hur eleverna utvecklat sin förståelse rörande frågor om fotosyntes och nedbrytning när de gått från grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga språk förändras i någon utsträckning. Resultatet har sedan jämförts med en nationell utvärdering av skolans naturvetenskapliga undervisning där samma frågor användes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap än de spontant visar.

This essay deals with the subject of communication through Facebook. In this survey we studied 100 youths from Karlstad and their communication habits and behavior patterns on Facebook. The social network site Facebook has since its start in 2004 made a mark in modern communication. Today in 2010 the site has more than 500 million users. This paper wants to study what happens to other types of communication.

Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers förståelse av begreppet gravitation. Undersökningen är gjord på elever som läser kursen fysik B på gymnasiet. Många studier har undersökt elevers begreppsförståelse kring rörelse och kraftbegreppet. Min undersökning grundar sig i denna forskning och i empiriska studier. Begreppen och kunskaperna som behövs för att lösa enkätfrågorna är inget nytt för eleverna.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:* Himmel- eller helvetestanken* Reinkarnationstanken* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer* Ingen föreställning om livet efter detta.Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ?livet efter detta ? vad händer då vi dör??:* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den* Föreställningens konsekvenser i livet* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar* Meningen med livetDiskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori..

Syftet med studien grundar sig på målet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lärande i stort och deras utveckling av förståelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur läroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar på hur förskollärare uppfattar och definierar uppdraget och målet samt hur de utformar verksamheten för att realisera läroplanens intentioner. Studien tyder på att uppdraget och målet är förhållandevis svårt att definiera och att det främst är delarna att värna om naturen och växter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av målet och uppdraget prioriteras bort på grund av bland annat bristande resurser och att lärarna upplever uppdraget och målet som svårtolkat..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med hjälp av handdockan kunde stärka femåringars begreppsbildning i förståelse och handling när det gäller begreppen grupptillhörighet och empati. Vi utförde barnintervjuer och sociogram i början av vår umdersökning, för att se var barnen stod i sin förståelse av grupptillhörighet och empati och vilka kontakter de tog. Vi utförde intervjuer med förskollärarna med samma frågor som barnens, för att se om deras värderingar visade sig i barnens svar. Vi tror inte att barnens svar är en följd av förskollärarnas tankar om ämnet. Vi anser att det är våra aktivitetstillfällen som stärkt barnen i förståelse och handling när det gäller begreppen.

Sammanfattning:Detta examensarbete har gått ut på att ta fram ett arbetsmaterial inom det naturvetenskapliga området med inriktning fysik och kemi, anpassat för förskolebarn. Arbetsmaterialet har bestått av handledningar till olika experiment och lådor med tillhörande hjälpmedel. Det framtagna arbetsmaterialet bör ses som ett komplement i förskolans arbete inom det naturvetenskapliga området och ska kunna bidra till att förskolans strävansmål inom naturvetenskap uppnås. För att kunna utforma materialet studerades Läroplanen för förskolan, Lpfö98 samt naturvetenskaplig litteratur. Materialet testades av pedagoger på sju avdelningar och efter varje tillfälle fick de svara på en enkät om hur de upplevde att arbeta med materialet.

Sammanfattning Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt man använder i naturvetenskaplig verksamhet i några uteförskolor, samt vilket innehåll man tar upp. Vi har också undersökt vilket intresse de pedagoger som arbetar på förskolorna har för naturvetenskap samt vilken utbildning de har. Bakgrunden till vår undersökning ligger i att vi ser potentialen att arbeta med naturvetenskap i uteverksamhet men inte har sett mycket av detta i praktiken. Vi gjorde en intervjustudie som kompletterades med observationer och enkäter. Totalt besökte vi 6 förskolor och delade ut 26 enkäter.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Inställningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i årskurs tre på naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas inställningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan många elevers vetenskapsteori tillskrivas samhällets vetenskapsteori, som karaktäriseras av en pragmatisk och tillämpningsorienterad syn på naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gäller allmänt för modern fysik. En sådan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna när de skall lära undervisningsstoffet i fysik.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasietHär menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls.

Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse.

Syftet med examensarbetet var att pröva ett planeringsredskap i form av ett formulär med ämnesdidaktiska frågor, då ett arbetslag i förskolan planerar och vidareutvecklar ett naturvetenskapligt moment om småkryp, samt att undersöka barns och pedagogers samtal då momentet genomförs. Undersökningen är gjord i form av aktionsforskning i ett arbetslag där processen dokumenterades med hjälp av ljudupptagningar vid arbetslagsträffar, videofilmning och ljudupptagning av aktiviteter och reflektioner med barn, intervjuer med barn samt enkät till pedagoger. Arbetslaget använde de ämnesdidaktiska frågorna för att komma fram till en gemensam uppfattning om vad som var viktigt för genomförandet av aktiviteten. Fokus låg på att barnen skulle få en begynnande naturvetenskaplig förståelse. Förskollärarna upplevde att redskapet tydliggjorde planeringsarbetet, gav möjlighet till reflektioner och att det därmed, något förändrat för förskolans verksamhet, kan användas för att utveckla den ämnesdidaktiska kunskapen. Planeringsredskapet bidrog till att pedagoger och barn i samtalen riktade uppmärksamheten mot småkrypen bl. a vad gäller utseende, beteende och benämning.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan där bananflugan används som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever på olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende på i vilken utsträckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmålen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stärka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna är väl förberedda för högskolestudier. För att ta reda på detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhållit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmål som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra väl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stäcker sig över både kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..