Ferruform AB i LuleÄ tillverkar chassikomponenter till Scanias lastbilsproduktion. Vid avdelningen för StÄlkonstruktioner utförs förÀdling av plÄt till ett antal olika produkter. De processer som utförs pÄ plÄten Àr huvudsakligen skÀrning, klippning, formning, svetsning samt ytbehandling. Som Àmne anvÀnds varmvalsad formatplÄt som köps in frÄn tvÄ stora leverantörer. FormatplÄten har ett oxidskikt pÄ ytan som kallas för valshud.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrÄgor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrÄn behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgÄngspunkt i detta beskrivs ocksÄ de utmaningar som uppstÄr vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras pÄ en generell kartlÀggning av globala företags arbete med kompetensfrÄgor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriÀrplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del anvÀnt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrÄgor. Kunskap om personalens kompetens har frÀmst delats genom nÀtverkande mellan de lokala ledarna.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till detta Àr införandet av IAS 14 dÄ de svenska börsnoterade företagen Àr tvungna att tydligt rapportera för sina segment sÄ att de finansiella rapporternas kvalitet och transparens ökar vilket gör att beslutsprocessen blir lÀttare för rapporternas anvÀndare. Vidare sÄ finns det tre problem förknippade med segmentsrapportering: den kostnaden kontra nyttan som uppstÄr vid producering av de extra rapporterna, huruvida kvaliteten pÄ rapporterna har förbÀttrats efter införandet av IAS 14 och svÄrigheten i att allokera finansiella poster mellan likartade segment. Dessa tre problem har undersökts i denna studie. Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur SKF pÄverkas av segmentsregleringarna, hur de rapporterar för sina segment, hur de har delat in segmenten i primÀra samt sekundÀra segment. Vi vill Àven undersöka hur segmentsrapportering upplevs i en analytikers ögon.

Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation.

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus pÄ individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har frÀmst fokuserat pÄ heterosexuella kvinnor samt frÄgor som handlar om val kontra omstÀndigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har Àven kommit att handla om köns- samt rÄdande samhÀllsnormer. Forskning inom omrÄdet Àr till största del internationell och det finns endast ett fÄtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vÄr studie, dÀr samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspĂ€rr, borgenĂ€rsskydd samt underlĂ€ttat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet Ă€rför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommittĂ© för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan frĂ€mjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. MĂ„nga stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hĂ„llit fast vid traditionen att alla aktiebolag mĂ„ste ha ett baskapital. Incitamentet till en förĂ€ndring i Sverige har varit att underlĂ€tta för aktiebolagsbildning sĂ„ att fler företagare fĂ„r möjlighet och rĂ„d att starta bolag av denna form.

Fastighetsfonder som Àgarform och investeringalternativ Àr vÀletablerat internationellt sett, men Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna Àr onoterade fastighetsbolag dÀr investerarna blir delÀgare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM Är 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt Àr det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar pÄ den svenska marknaden, och Àr den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen gÄr till inom de svenska fastighetsfonderna, nÄgot som tidigare inte har studerats nÀrmre. Studien fokuserar primÀrt pÄ tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, lÄngsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgÀster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer.

Bakgrund: Åren 86-97 kĂ€nnetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nĂ„dde sin botten med tre Ă„r i följd av negativ BNP-tillvĂ€xt. PĂ„tagligt var Ă€ven reaktionen frĂ„n Stockholmsbörsen som i samband med lĂ„gkonjunkturen upplevde en kraftig nedgĂ„ng. Vad drev dĂ„ denna avkastningsutveckling, vinsterna eller vĂ€rderingarna av dessa? Hur sĂ„g sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvĂ€rderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, pĂ„ uppdrag av Melker Schörling AB, Ă€r att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillvĂ€xt drivit avkastningen för olika branscher pĂ„ Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster pĂ„ Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt Ă€ven hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat pĂ„ aktievĂ€rderingar under tidsperioden. UtifrĂ„n studiens resultat kommer eventuella lĂ€rdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgĂ„r frĂ„n AffĂ€rsvĂ€rldens tidsskrifter och Ă„rsböcker med början 1986 och slut 1997.

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som pÄverkar tryckeriet FÀlth & HÀsslers intagstider och dÀrtill presenteraförslag till förbÀttringar/förÀndringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att fÄ en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemomrÄdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal frÄn tryckeriets olika avdelningar.En enkÀt sammanstÀlldes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.EnkÀtsvaren visade att de omrÄden som uppfattades som mest tidskrÀvande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall anvÀndas vid aktuell tryckning Àr slut/otillrÀckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lÄng tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gÄng. Noteringar gjordes angÄende allmÀn tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.UtifrÄn följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer Àn hÀlften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre Àn den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning nÀrden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde ocksÄ konstateras att kundintag tog avsevÀrt lÀngre tid Àn ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar pÄ registerbordet, svÄrigheter att snabbt fÄ en korrekt fÀrghÄllning, manuell rengöring avplÄtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbÀttring/förÀndringar som presenteras Àr följande:? Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervÀrden.

Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

Influensasjukdomen har en vÀrldsvid spridning varje Är. Dödligheten i sjukdomen och dess följdsjukdomar Àr stor fr a i riskgrupper. Socialstyrelsen rekommenderar dÀrför vaccination mot influensa av gamla och kroniskt sjuka i ?allmÀnna rÄd, vaccination mot influensa? (3) DÀremot finns ingen rekommendation om vaccination av övrig befolkning förutom möjligen vid pandemier. MÄnga arbetsgivare vÀljer varje Är trots det att bekosta de anstÀlldas vaccination mot influensa för att minska sjukfrÄnvaro.

Luftens tillstÄnd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mÀtas med hjÀlp av ett klimatmÀtsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D mÄste sensorerna i klimatmÀtsystemet positioneras. I denna studie har tvÄ metoder som kan anvÀndas för positionering av objekt jÀmförts och utvÀrderats. En ena Àr enkel i sitt utförande och anvÀnder sig av en handhÄllen lÀngdmÀtare.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell lÀggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den frÀmsta anledningen till att Àndringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sÄdan grupp av personer med anspelning pÄ bl.a.