I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Detta examensarbete har genomförts pÄ ABB Power Products/Instrument Transformers i Ludvika. Syftet med arbetet har varit att undersöka temperaturexpansionen för en isolerande olja som anvÀnd i produkten Capacitor Voltage Transformer (CVT). Oljans egen temperatur­expansionskoefficient                          var redan kÀnd, men arbetets syfte var att bestÀmma en Brutto­temperaturexpansionskoefficient, med andra ord undersöka hur mycket de ingÄende komponenterna i en CVT pÄverkar den totala volymexpansionen inuti enheten.För att bestÀmma bruttotemperaturexpansionskoefficienten har ett prov i klimatkammare utförts. Provet bestod av tvÄ aluminiumkÀrl vardera med ett monterat mÀtrör. Det ena kÀrlet fylldes med olja och det andra kÀrlet med olja och kondensatorinnehÄll motsvarande inne­hÄllet i en CVT.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskÀmnet pÄ IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsÀttas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lÀrare som undervisar i bÄde IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder Àr en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de tvÄ lÀrare som undervisar i IB-svenska pÄ den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrÄn fallstudien Àr att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten Àr snÀvare Àn för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgÀngliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskrÀnker lÀrarnas frirum, bÄde det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.

AbstraktFÀrdigheter utvecklas gradvis vid trÀning och fördelarna som erhÄlls Àr mÄnga. Utförandet gÄr snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av fÀrdigheter kan dock pÄverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten pÄ teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mÀngd trÀning. Prestation mÀttes med svenska klÀtterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som anvÀnds vid uppklÀttring för topprepskort.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.

Syftet med detta arbete Àr att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utlÀndsk bakgrund utifrÄn matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar pÄ att denna elevgrupp fÄr sÀmre resultat pÄ de nationella Àmnesproven i matematik Ärskurs 9 jÀmfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fÄtt ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju dÀr de har fÄtt tillfÀlle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hÀmtade frÄn det nationella Àmnesprov i matematik Ärskurs 9 och valda utifrÄn att kunna se pÄ olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna ocksÄ berÀtta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Vi har gjort en undersökning genom att anvÀnda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal pÄ fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi gÄr pÄ individuellt program eller om dessa elever Àr integrerade pÄ nationella program och om elever fÄr de kompensatoriska hjÀlpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi Àr integrerade pÄ nationella program.

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Denna studie bestÄr av en exposé över tvÄ lÀroplaner och de vÀrden som dessa föresprÄkar. De vÀrden som finns formulerade i lÀroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att tvÄ nationella utvÀrderingar studeras och analyseras. PÄ sÄ sÀtt kan elevernas uppfattningar av vÀrdena i lÀroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an lÀroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien Àr att söka svar pÄ hur relationen mellan formulering och realisering av lÀroplanerna ser ut. De studerade lÀroplanerna Àr Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvÀrderingarna frÄn 1992 och 2003, NU92 och NU03.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomstÀllning framstÀlls i policydokument sÄvÀl om klimatpolitik som om stadsplanering pÄ svensk nationell nivÄ, jÀmfört med antaganden och förvÀntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begrÀnsad klimatpÄverkan och klimatanpassning setts som tvÄ skilda inriktningar pÄ samma problem i klimatomstÀllningen. Forskning om klimatomstÀllning för ofta fram att det Àr viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begrÀnsad klimatpÄverkan, dÄ dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav tvÄ med fokus pÄ klimat och miljö och tvÄ med fokus pÄ stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framstÀller stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomstÀllningen.