Svenskarnas parti och rätten att demonstrera
En topikanalys av debatten
I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja. Näst vanligast är klusterförståelsen. I flera fall förekommer den sambandslösa förståelsen, som tyder på att den tidsmässiga dimensionen ligger så pass överordnad i elevsvaren att historien ibland framställs som uppradad fakta. Några elever uppvisar multipel förståelse, vilket tyder på att det är möjligt att i unga år förstå historia på detta sätt.Elevsvaren i studien utgår ofta från den individuella aktören, men också ofta från den kollektiva aktören. Strukturer står aldrig som ensam påverkansfaktor, men i vissa fall förekommer ett möte mellan aktör och struktur.