Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de tvÄ stora hÀndelser som kom att prÀgla utvecklingen av svensk miljörÀtt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrÀtten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pÄgÄr fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag Àr gÀllande rÀtt för avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller vÄra gemenskapsrÀttsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan Àven intilliggande rÀttsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av bÄde nationella och gemenskapsrÀttsliga regler pÄ omrÄdet.

Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ämnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..

Bakgrund: Företag kommunicerar stĂ€ndigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar Ă€r en del av den finansiella information som företag delger anvĂ€ndarna. Denna har kommit att bli allt mer pĂ„kostad och omfattande den senaste tiden med frĂ€msta fokus pĂ„ de frivilliga delarna. VD-brevet Ă€r en typ av finansiell kommunikation i form av en berĂ€ttande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lĂ€sta delarna i en Ă„rsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, sĂ„ledes kan författaren fritt göra textval för att pĂ„verka lĂ€saren.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur VD-brev Ă€r utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisĂ„ret 2009.

NÀr de nationella riktlinjerna för vÄrd och ÄngesttillstÄnd utkom 2010, ansÄgs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisÄgs nÀstan helt som metod i offentlig vÄrd. Vad detta inneburit för de offentliganstÀllda dynamiska terapeuterna och deras patienter Àr okÀnt. Syftet med studien var att fÄ veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förÀndrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervju med en öppen frÄgestÀllning dÀr fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton Är i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman.

Syftet Àr att se om det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik i Ärskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som Àr konstruerade utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vad Àr det inom matematikÀmnet elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan fÄ svÄrigheter med??. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsomrÄden och Àven inom algoritmomrÄdet. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter brister i dessa matematikdelar pÄ grund av brister i lÀsflytet, svÄrigheter med begreppsförstÄelse, komprimerat sprÄk och brister i korttidsminnet..

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda Uppsalaelevernas tillgÄng till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur vÀl integrerade skolbiblioteken Àr i undervisningsverksamheten. FrÄgestÀllningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lÀrare samarbetar pÄ Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i lÀsförmÄgeuppgifterna i de nationella Àmnesproven i svenska i Äk 3 och Äk 5.Aktuell biblioteksforskning i sÄvÀl Sverige som Nordamerika lÀgger tonvikt vid att samarbete mellan lÀrare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, sÀrskilt vad gÀller Literacy, det vill sÀga det vidgade lÀsbegreppet som omfattar lÀsförstÄelse och kunskaper om hur man anvÀnder information. Data har inhÀmtats med hjÀlp av en enkÀt som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. EnkÀten omfattar flera frÄgor med fritextsvar och de fylliga svaren frÄn informanterna har analyserats kvalitativt.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Denna rapport redovisar ett examensarbete dÀr en hydraulisk tvÄflödespump har konstruerats, ritningsdefinierats, tillverkats och provats i testrigg. Syftet med arbetet var att skapa ett komplett produktprogram av tvÄflödespumpar. Den primÀra kundgruppen för pumpen Àr frÀmst virkeslastbilar. Arbetet har utförts pÄ Parker Pump and Motors i TrollhÀttan. En ny deplacementsstorlek av en tvÄflödes axialkolvpump för lastbilar har tagits fram.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik pÄ de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar pÄ hur handlÀggning av missbruksÀrenden gÄr till i praktiken. En enkÀt utformade med vinjetter samt frÄgor om de tio senaste faktiska Àrendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandlÀggare bidrog med svar. Resultatet visar att handlÀggarna försöker tillÀmpa de nationella riktlinjerna som Ànnu Àr relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemÄl och den för tillfÀlligt bÀsta vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemÄl samt faktorer hos denne Àr nÄgot mer övergripande Àn de övriga tvÄ kunskapskÀllorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom Àven fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handlÀggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krÀvs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

I dag arbetar lÀrare i grundskolan med en lÀroplan som ska utveckla elevernas fÀrdighetskunskaper. En sÄdan fÀrdighet i Àmnet historia Àr kausalitet. Kausalitetsbegreppet Àr fundamentalt i historieÀmnet dÄ begreppet bland annat innehÄller förstÄelsen för historiska samband och de faktorer som pÄverkar och skapar de historiska hÀndelserna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förÀndring och förstÄr historiska samband, för att se hur elevers historiska förstÄelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar frÄn det nationella provet i historia i Ärskurs 6 som anvÀndes 2012/2013 analyserats utifrÄn vad elever identifierar som pÄverkansfaktorer till historisk förÀndring och vilken sambandsförstÄelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstÄ samband utifrÄn den sekventiella förstÄelsen, dÀr orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ämnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..