Pedagogisk utredning som arbetsredskap En innehållsanalys med hermeneutisk ansats Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis
Sammanfattning/abstract
Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys med
hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.
Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö
högskola
Bakgrund
Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningen
kan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogisk
utredning närmare i den här studien.
Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevs
skolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallens
utformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.
Följande frågeställningar ligger till grund för studien:
? Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?
? Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?
? På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?
Teori
Studien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov av
särskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrenners
utvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur ett
helhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanserad
bild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.
Metod
Studien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikens
allmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som är
central, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i
utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använts
i analysen av materialet.
Resultat
Det är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flesta
ifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilka
olika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevens
svårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat de
lärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mer
eller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöver
stöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,
genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarna
är dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssätt
som ska användas.
Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen har
ett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida en
elevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kan
bero på faktorer på flera olika nivåer.
För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen vara
medveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.
Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- och
individnivå, systemteori