Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en idealtyp.

Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

The purpose of this study is to investigate whether the schools? pupils have the capacity to understand societal change through social consciousness. In order to investigate that a theory has been developed specifying what social consciousness means and how it is used. The theory has been used as a tool in an ideology critical analysis of the steering documents on which the schools? work is based.

Sedan mitten av 1800-talet har man i amerikanska litteratursammanhang ? akademiska så väl som populärkulturella ? debatterat möjligheterna att skapa och att definiera ?The Great American Novel?; ett slags identitetsdanande roman och/eller allomfattande skildring av nationen USA. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk bakgrund till begreppets uppkomst och att analysera dess olika innebörder. Problem med begreppets definitionsmöjligheter diskuteras och olika definitionsalternativ förs fram. Frågan om huruvida det finns något värde i att (fortsätta) diskutera och försöka definiera ?The Great American Novel? tas upp..

Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rättvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tänker om begreppet rättvisa. Vi har använt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har även tagit med senare forskning och studier som behandlar rättvisa, värdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lärare.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Genom historien har det skrivits en ansenlig mängd material kring teorier om demokrati av både deskriptiv och normativ karaktär. Joseph A Schumpeter tillhör en i samlingen av författare som utformat demokratiteorier genom att beskriva demokratin som han uppfattar den. Schumpeter anser att det handlar om en elit som konkurrerar om folkets röster för att få utöva makt. Pluralisterna tillför ytterligare en dimension till den deskriptiva demokratiteorin då de tar in intressegruppernas roll i det politiska systemet. C B Macpherson, Carole Pateman och John Burnheim har reagerat på dessa deskriptiva teorier och demokratin som de upplevt den.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar påinflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara ochskiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kringinflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter iLatinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med högainkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt sommånga av länderna blev demokratiska under perioden.

Idag använder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlätta ledning på stridsfältet. Några av dessa system är idag utvecklade för internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare, men vad skulle hända i en nationell konflikt mot en högteknologisk motståndare? I denna uppsats utvärderas SLB utifrån ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militära nyttan med systemet.Studien bygger på för och nackdelar med SLB utifrån Försvarsmaktens sex grundläggande förmågor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar är vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motståndare..

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.