Demokrati - en elitistisk verklighet med en önskan om deltagande?
Genom historien har det skrivits en ansenlig mängd material kring teorier om demokrati av både deskriptiv och normativ karaktär. Joseph A Schumpeter tillhör en i samlingen av författare som utformat demokratiteorier genom att beskriva demokratin som han uppfattar den. Schumpeter anser att det handlar om en elit som konkurrerar om folkets röster för att få utöva makt. Pluralisterna tillför ytterligare en dimension till den deskriptiva demokratiteorin då de tar in intressegruppernas roll i det politiska systemet. C B Macpherson, Carole Pateman och John Burnheim har reagerat på dessa deskriptiva teorier och demokratin som de upplevt den. De har utvecklat normativa teorier om hur demokratin bör utformas för att uppnå ett mer omfattande deltagande bland medborgarna. Frågan är hur dessa synsätt speglas i medborgares åsikter om demokrati. Redogörelsen av dessa demokratiteorier ligger till grund för en undersökning av ett antal medborgares åsikter om politik, politiker och demokrati. Empirin består av en enkätundersökning hos 22 anställda på ett äldreboende i Luleå Kommun där de fått besvara 15 frågor som berör vår demokratiteori. Vad som framträtt genom vår undersökning är att båda sidorna i någon mån finns representerade bland de tillfrågade, och intresseorganisationerna kan ses både som en möjlighet och ett hinder för det medborgerliga deltagandet. Det kan dock sägas att bilden av demokratin inte är lika svart och vit som Schumpeter anser. Fler dimensioner finns att ta hänsyn till, och den deltagande demokratin har inslag som till viss mån tilltalar de tillfrågade. Respondenternas medhåll till vissa delar av den normativa teorin kan tolkas som en reaktion mot att demokratin ser ut som Schumpeter beskriver den. Men det skulle faktiskt även kunna tolkas som att man inte håller med honom, utan att det skulle behövas en revidering av den deskriptiva demokratiteorin.