Metoder för medborgarinflytande -En analys av tre fallstudier
Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och
medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för
medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även
visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet.
Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i
planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan
planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande?
Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande
avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering
samt Medborgarinflytande. Lagstiftningen beskriver de krav på
medborgarinflytande som finns i lagen. Den visar även att lagen inte har
tydliga riktlinjer för rätt och fel vilket betyder att planerare behöver finna
stöd i litteratur och forskning samt rekommendationer från myndigheter.
Demokratihistorik beskriver den demokratiska utvecklingen och dess kopp-ling
till planeringen. Demokrati och kommunal planering vidareutvecklar detta och
för in maktaspekterna mellan medborgare ? planerare ? politiker.
Litteraturstudien avslutas med avsnittet Medborgarinflytande, vilket ger
exempel på och metoder för ökat medborgarinflytande.
Den avhandlande delen avslutas med en fallstudie innehållande fallen Uppsala,
Torsås och Koster. Uppsala är ett gott exempel på hur en stor kommun arbetar
för ökat medborgarinflytande och ger även exempel på en variation av metoder
som används i praktiken. Fallet Torsås visar på en liten landsbygdskommun
vilket kontrasterar mot Uppsala. Fallet är valt för att även Torsås har lyckats
bra med att få in medborgarna i processen. Detta fall visar på en metod för
landsbygdsutveckling, vilket är intressant i många kommuner. Koster har valts
då det visar på motsättningar mellan medborgarna och kommunen. Exemplet är valt
för att visa hur det kan gå om medborgarna inte får det utrymme de önskar och
bör ha enligt lagen.
För att få detta ökade inflytande som medborgarna idag kräver behöver vi gå
från ett deltagande till en samverkan mellan kommunen och medborgarna. För att
möjliggöra detta måste medborgarna ges större utrymme i planer-ingen och nya
metoder måste tas fram för att engagera medborgarna och få dem att känna sig
delaktiga i processen. (Byggforskningsrådet, 2000) Att nå lagens krav borde
vara självklart i alla kommuner, och viljan att gå utöver detta bör alltid
tillämpas i fall som påverkar många människor eller där medborgarna efterfrågar
det.
Ett ökat medborgarinflytande ger bättre planer då det ökar effektiviteten genom
bättre planunderlag och bättre lokalt anpassade lösningar. Detta är värdefullt
och borde tas tillvara. Det är också viktigt då den byggda miljön är till för
alla och därmed borde alla ha rätt att påverka den.