Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka rektorers funktion i elevhÀlsan, vad syftet Àr med att studie- och yrkesvÀgledare medverkar i elevhÀlsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjÀlp av de frÄgestÀllningar som formulerats som följande; ?Vad Àr syftet med att studie- och yrkesvÀgledare medverkar i elevhÀlsan??, ?vilka insatser bidrar studie- och yrkesvÀgledare med i elevhÀlsans uppdrag?? och ?vilken funktion har rektor i elevhÀlsan?? vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gÀllande syftet med studie- och yrkesvÀgledares medverkan i elevhÀlsan. DÄ det rÄder brist pÄ tidigare forskning kring valt studiefÀlt vill vi Àndra pÄ detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktÀr och utgjordes av djupintervjuer, detta för att fÄ ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frÄgor och eventuella följdfrÄgor.

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebÀr för elever och lÀrare samt hur ÀmneslÀrarstudenter upplever sin roll i skolans vÀgledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ÀmneslÀrarstudenter vid UmeÄ universitet fÄr med sig för kunskaper inom omrÄdet frÄn utbildningen. Arbetet berör de vÀgledningsinsatser skolan ska bedriva som inte Àr Àmnade för studie- och yrkesvÀgledare. FrÄgestÀllningarna berör varför vÀgledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nulÀget i svenska skolan samt under ÀmneslÀrarutbildningen. Den metod som har anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med ÀmneslÀrarstudenter.

Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det pĂ„verkats av revisionspliktens avskaffande?NivĂ„: Kandidatuppsats i Ă€mnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha PruekwatcharakunHandledare: Ulla Pettersson Datum: 31 maj 2012Problemformulering: Revision har genomgĂ„tt lagĂ€ndringar under en lĂ„ng tid och kravet pĂ„ kunskap om revision har Ă€ndrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för smĂ„ bolag i Sverige, vilket ökade efterfrĂ„gan pĂ„ redovisningskonsulter. För att ta redan pĂ„ vilka konsekvenser det fört med sig har följande frĂ„gor formulerats:Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning? Har branschorganisationerna SRF och FAR pĂ„verkat kompetenskravet pĂ„ redovisningskonsulterna? Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete Ă€ndrats?Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten pĂ„verkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta.

Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus pÄ uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlingsutrymme socialsekreterarna har. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrÄn och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de sjÀlva har möjlighet att pÄverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna nÄgon motsÀttning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjÀnstens Individ- och familjeomsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mÄl samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

Forskningen gÀllande pedagogens roll och lektionsinnehÄllets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger pÄ en observationsstudie. Litteraturen i frÄga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden Àr deltagande observation.Observationen visar pÄ ett resultat dÀr pedagogens roll Àr mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken Àr grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset sÄ mÄste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha lÄngsiktiga mÄl med vad som ska uppnÄs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka nÄgra komvuxelevers instÀllning till att lÀra sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lÀrarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlÀrningen. Studien bygger pÄ teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lÄgt intresse för matematikinlÀrningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsÀtter att försÀmras. UtifrÄn studien kan man se att motivationen har en stor inverkan pÄ dessa elevers matematikinlÀrning och de tre viktigaste faktorerna som pÄverkar dem till att motivera sig till matematikinlÀrningen Àr enligt eleverna 1) lÀrarens kompetens, instÀllning och förmÄga; 2) lÀroböckers innehÄll och skoluppgifters svÄrighet; 3) elevernas mÄl med matematikinlÀrningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glÀdje, lust och intresse för matematik har lÀraren Ätminstone fyra uppdrag: 1) att förstÄ sina elever och kunna sÀtta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna fÄ dem att kÀnna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lÀmpligt mÄl i matematikinlÀrningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom Àr bÀst? intentionen Ät sina elever sÄ att de kÀnner lusten och motivationen för matematik..

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Skolan har bland annat som uppdrag att arbeta för att eleverna görs delaktiga i sin skolsituation och i arbetet kring sina ÄtgÀrdsprogram. Vinsterna med att eleverna görs delaktiga Àr flera. Bland annat ökar elevernas motivation och kunskapsinhÀmtandet kÀnns av större betydelse och följden av det Àr att mÄluppfyllelsen ökar.Jag har genomfört en kvalitativ studie och inspirerats av en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. Jag har velat fÄnga de upplevelser elever har för sin skolsituation och i arbetet kring sina ÄtgÀrdsprogram. Jag har intervjuat elever i Ärskurs 4 och 5 som har ett ÄtgÀrdsprogram dock utan en faststÀlld diagnos.

In motorsports competition, safety reasons require that the vehicle is equipped with some form of protective roll cage. The roll cage should withstand the forces involved in a collision to protect the driver and the co-driver from the vehicle body deformation. The roll cage also works to protect the vehicle from excessive deformations to more easily make any repairs afterwards. For the roll cage to be certified and approved for motorsports competition, it requires that the cage is built after one of the recommended options. One of those options is to design the roll cage like a cross-construction at the driver and co-driver doors.

Mitt uppdrag har bestÄtt av att undersöka möjligheterna till att utforma en ny generations gÀstsÀng pÄ uppdrag av Stram AB. Uppdraget kom i första hand att handla om att göra sÀngen mer attraktiv för kunden samt undersöka möjligheterna till att göra sÀngen mindre i frakten, eftersom detta skulle kunna innebÀra en ökad vinst för Stram AB. Den huvudsakliga faktorn till uppdragets uppkomst var att sÀngen sett likadan ut i 50Är och man vill nu undersöka om det Àr möjligt att förnya den. I det hÀr arbetet ingÄr förstudier i form av analyser och undersökningar, idégenerering och dÄ framförallt mot dem koncept som kom att vidareutvecklas. HÀr kommer Àven diskussioner kring den fÀrdiga produkten finnas.