AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delĂ€garna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning Ă€n andra skogsĂ€gare i Sverige.Hur delĂ€garna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkĂ€t samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige Ă„r 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.SkogsvĂ„rdsaktiviteten i Älvdalens socken Ă€r sannolikt högre Ă€n i landet i övrigt.EnkĂ€ten visar att endast cirka 38 procent av delĂ€garna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan nĂ€r beslut skall tas angĂ„ende röjning.Skogsbruksplanerna anvĂ€nds i liten omfattning.Entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogĂ€garna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

Presentation av sÀljledaren och dennes roll i en försÀljningsorganisation. Argumentation för att sÀljledaren skall arbeta aktivt tillsammans som coach med sÀljarna ute pÄ fÀlt..

Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

År 2003 tillkom strĂ€vansmĂ„let att; ?Skolan ska strĂ€va efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur lĂ€rare ser pĂ„ sin rolldĂ„ det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen Ă€r byggd pĂ„ kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare som alla arbetar inom samma kommun men pĂ„ olika skolor. Resultatet av studien Ă€r att dessa lĂ€rare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid fĂ„r tiden att rĂ€cka till.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt.Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen.Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bÀst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter sÄsom omvÀrldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmÀnheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hÀvdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen bestÄr av att kommunicera och vidta ÄtgÀrder. Regelverk tillsÀtts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem pÄ Andra AP-fondens hemsida.

Abstract Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ fördjupade kunskaper om hur elever pÄ Barn och Fritidsprogrammet pÄ gymnasiet i Ärskurs tre ser pÄ lÀrarrollen. Resultatet har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer vilket ligger till grund i vÄr analys om hur en lÀrare bör vara. För att fÄ en förstÄelse av de svar vi fick i undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av relevant litteratur för omrÄdet. Resultatet vi fick fram visar att lÀrarens ledarskap, relation mellan lÀrare och elever samt inflytande Àr viktiga aspekter dÄ eleverna diskuterar dagens lÀrarroll. Undersökningen visar att en lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr av större betydelse för eleverna Àn lÀrarens Àmneskunskaper.

Den hÀr uppsatsen har skrivits inom ramen för centralasiatisk sÀkerhetspolitik ur ett europeiskt perspektiv. Jag har begrÀnsat uppsatsen till att fokusera pÄ narkotika, som pÄ senare Är har blivit en kÀrnfrÄga i sÀkerhetspolitiska diskussioner, framförallt i Europa och i USA. Genom att tillÀmpa ett vidare perspektiv har jag försökt överskrida den eurocentrism, evolutionism, passivisering och viktimisering som finns i litteraturen och de artiklar som jag har studerat. Med den beskrivande tesen: Narkotikans roll i kampen om den globala hegemonin och drömmen om kalifatet, har jag velat belysa narkotikans roll i bÄda dessa strÀvanden mot en ny vÀrld. Narkotikans roll som ett maktobjekt kan inte förminskas, varken i européernas kamp om den globala hegemonin eller i de islamistiska extremistgruppernas dröm om kalifatet.

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn pÄ den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sÄdant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen Àr ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet Àr att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssÀtt pÄverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna anvÀnder sig av.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmÄga och förstÄelse för sin kropp, samt utveckla en förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande". Vi som framtida pedagoger har dÀrmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ barns rörelsebehov.Studien baseras pÄ en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur mÀnniskor uppfattar ett fenomen utifrÄn dess erfarenheter och kunskaper. För att fÄ information till vÄr undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger pÄ fyra olika förskolor.

I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

Titel: Hur nÄr vi ungdomarna? ? En mottagarstudie pÄ uppdrag av sjÀlvhjÀlpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, sjÀlvhjÀlpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: VÄrterminen 2013Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad som kan fÄ Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjÀlp hos sjÀlvhjÀlpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehÄller ett kvantitativt moment i form av en enkÀtstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: EnkÀten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om sjÀlvhjÀlpsgrupper och sjÀlvhjÀlpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en lÄg medvetenhet och kunskap om sjÀlvhjÀlpshus i Sverige. DÀremot har de överlag en positiv instÀllning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och vÀl riktad kommunikation..