Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angÄende hur denna ska kunna bekÀmpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rÀtta med lagövertrÀdarna. Genom en lagÀndring i aktiebolagslagen infördes en anmÀlningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmÀlningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlÀngda arm, en form av ekopolis pÄ uppdrag av myndigheterna, med en försÀmrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur revisorn ser pÄ sin roll idag, efter anmÀlningspliktens införande, och stÀlla detta mot vad lagstiftaren Äsyftar med lagÀndringen.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur lÀrarens lÀrande tar sig uttryck pÄ en skola. Det lÀrande som studien inriktar sig pÄ Àr det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lÀrarens lÀrande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svÄrigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvÀrlden samt tillgÀngliga arbetsredskap sÄ som skrivna ÄtgÀrdsprogram. Detta sker genom att undersöka:? i utsagor lÀrarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla? i utsagor lÀrarens upplevelse av svÄrigheter i sitt vardagsarbete? i utsagor lÀrarens upplevelser, erfarenhet och önskemÄl av lÀrande och utveckling pÄ skolan? i utsagor lÀrarens upplevelser av upprÀttande och genomförande av ÄtgÀrdsprogram? genom dokumentanalys av ÄtgÀrdsprogram, pÄ vilket sÀtt den pedagogiska dokumentationen anvÀnds pÄ skolanTeori och metod: I studien har vi anvÀnt oss av en livsvÀrldsfenomenologisk ansats för att beskriva lÀrarens professionella livsvÀrld.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lÀrande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation stÄr inskrivet i skollagen. Dock finns inga nÀrmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebÀr.VÄr studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. VÄra frÄgor Àr:Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebÀ meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju pedagoger verksamma pÄ fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut pÄ olika skolor.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ reda pÄ förskollÀrarens roll vid utevistelse. Har de nÄgonplanerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har manutevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr fyra förskollÀrare har intervjuats ochobservationer pÄ tvÄ förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollÀrare ska varamedforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men iolika utstrÀckning.

Syftet med studien var att undersöka hur familjerÀttsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden. FrÄgestÀllningarna var; Hur definierar familjerÀttssekreterarna sitt uppdrag vid vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Vilka instrument/verktyg anvÀnder familjerÀttssekreterarna för att ta reda pÄ barns situation i samband med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Hur upplever familjerÀttssekreterarna att barns fysiska och psykiska hÀlsa samt relation till förÀldrarna pÄverkas i samband med förÀldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod dÀr undersökningen innefattade Ätta semistrukturerade intervjuer med familjerÀttssekreterare. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn systemteorin och grÀsrotsbyrÄkratin. Detta för att familjerÀttssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsÀrenden tittar pÄ hur familjemedlemmarna samspelar med varandra.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Syftet Àr att se hur kvinnors karriÀrvÀgar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor pÄ högre chefsposter analyseras för att fÄ fram en förstÄelse om vad som gjort karriÀren möjlig. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels feministiska förklaringsteorier om varför mÀn och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen sjÀlvbild och roll. Intervjupersonernas framgÄngsfaktorer kan sammanfattas med orden sjÀlvbild, instÀllning till roll och rollturister..

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

I min uppsats undersöker jag hur svensklÀrare pÄ gymnasiet menar att de arbetar med jÀmstÀlldhet och förebyggande arbete mot mÀns vÄld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjÀlp av begrepp gÀllande skolans dubbla uppdrag, flerstÀmmighet och Àmneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever frÀmst möterfrÄgor som rör normer kring kön och mÀns vÄld mot kvinnor via olika texttyper, sÄ som skönlitteratur och film i svenskÀmnet. Jag undersöker hur lÀrarnas undervisningspraktik stÄr i relation till vilken Àmnessyn de har pÄ svenskÀmnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jÀmstÀlldhet och mÀns vÄld mot kvinnor.