Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsMusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av Musik.Studien tar upp om bakgrundMusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsMusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsMusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsMusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsMusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och synliggöra några olika sätt att se på Musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, på olika sätt och inom olika genrer, skapar Musik eller ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn på konstbegreppet, på Musik i förhållande till detta begrepp samt på deras eget skapande. Resultaten visar på fem individuella synsätt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsätt varierar mellan de olika frågeområdena och några generaliserbara slutsatser går inte att dra, vilket inte heller har varit målet med undersökningen.

Denna studie handlar om begreppet Musikalitet och lärares uppfattningar av den problematik som är förknippad med Musikalitet som fenomen. Syftet är att få en större förståelse och kunskap om begreppet, och också att ta reda på hur tidigare forskning, lärares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhåller sig till problemområdet. Intervjuer har genomförts med tre Musiklärare från Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jämförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och våra intervjupersoner finnas i två huvudsakliga former: Den ena formen av Musikalitet innebär att man kan utöva Musik genom till exempel instrumentspel och sång.

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

När jag började min utbildning till rockMusiker här på Piteå Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för Musikens roll i dansen bara växt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit många om att få göra ett projekt med dans, och inte då ett projekt där man lär sig befintliga låtar och sen spelar som det ska låta för att dansarna har gjort koreografier till dessa låtar. Utan att få vara en del av hela processen, från början till slut. Mitt intresse för att skriva Musik är stort, och då få göra ett projekt där jag får skriva min Musik för att styrka dansen.

Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet Musik? Är Musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma Musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet Musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma Musiklärares tankar kring bedömning inom Musikämnet.

Beroende- och missbruksproblematik är ett vanligt förekommande arbetsområde för socionomer och många arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte är etablerat i Sverige men som används i andra länder är Musikterapi. Forskningen kring Musikterapi är omdiskuterad och Musik nämns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur Musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvården och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter från SiS LVM-hemmen Rällsögården och Runnagården samt med klienter på Rällsögården. Resultaten redovisar att Musikverksamheterna på LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vårdande och behandlande insatser inom missbrukarvården och att verksamheterna finns och uppkom på grund av intresse hos klienter och personal.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer på en mångkulturell förskola med två medverkande förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna 1½- 3 år har mina frågeställningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie är att Musik i någon form används varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sången är den aktivitet som framträder starkast. Resultaten visar att pedagogerna använder sig av olika kulturella redskap under Musikaktiviteterna, t.ex. kroppsspråk och språk.

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, Musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom Musik, färger och bildberättande..

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesMusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r Musik pa? internet.

Syftet med denna undersökning är att undervisa i Musik och ensemblespel på en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har på internernas aggressiva beteende och destruktiva tänkande. Aktionsforskningen baseras på teorin om att ensemblespel även är en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag är snabb och konkret. Studien vill se om Musik och ensembleundervisning kan användas i såväl träningen av interners samarbetsförmåga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrån kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser på sin professionella yrkesroll i Musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet påvisar att respondenterna ser sång och Musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den Musikaliska kontexten kan de både främja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser således att deras roll i sammanhang av det här slaget är av stor vikt.Hur respondenterna ser på sin roll och syftet bakom sången och Musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende på om arbetet sker i en småbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör Musik och det sätt som vi arbetar medefterbehandligen av Musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar på användningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en Musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom attanvända ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fååsikter från aktiva Musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egenMusik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision.

Ett nytt Musik- och teaterhus byggs vid Munksjön i centrala Jönköping. Dit ska Smålands Musik och Teater (SMoT) flytta sin verksamhet. Den nya byggnaden kommer att innehålla ett flertal scener varav två av dessa scener ska utrustas med ett automatiserat övermaskineri: Teaterscenen och Konsertscenen. De ska utrustas med samma system fast den senare i en mindre omfattande installation. Detta arbete innehåller en studie av ett generellt system och en analys av dess delfunktioner.