Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversMusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning Musik inom gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom gymnasieskolan..

The purpose of this study is to shed light on how teachers on the upper secondary Arts with Music programme use movement in their teaching of music, and how they approach movement as an educational tool, by investigating the following three issues:1. What significance does movement have for teachers on the Arts with Music programme?2. How do teachers on the Arts with Music programme regard movement as an educational tool in the teaching of music?3.

The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching.It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don?t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet Musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syftet med studien är att i relation till Musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer få insikt i elbaslärares förhållningssätt till vad som är viktigt för nybörjarelever att lära sig. Utifrån detta syfte är avsikten att försöka förstå vilka lektionsmoment elbaslärare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera på just dessa och deras syn på eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslärare från olika Musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgångspunkt i historiska perspektiv på Musikkulturskolornas framväxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet på lärande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna är att eleven får komma igång och spela så snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever är lust, glädje och upplevelser ? vilket går helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande Musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare år. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn på vad de tycker är viktigt för nybörjarelever att lära sig i relation till de traditioner, idéer och värderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i Musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av Musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n Musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till Musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? Musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i Musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linne?universitetets Musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på Musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med Musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit.Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete är oväderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på Musik.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett lärarperspektiv beskriva och analysera hur ensemblespel med medel såsom body percussion och stomp i Musikundervisningen i grundskolan kan bidra till en samspelsupplevelse hos eleverna. Studien har genomförts genom fyra kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av erfarna, verksamma Musiklärare i grundskolan.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv där deltagande i en praxisgemenskap och situerat lärande inkluderas. Ett hermeneutiskt förhållningssätt genomsyrar hela arbetet.Resultatet av studien visar att informanterna var eniga om att puls och rytm är grunden för all Musik. Body percussion och stomp kan därför vara en bra metod för att främja elevernas kunskap om puls och rytm. Resultatet visar även att lyhördhet mellan elever, trygghet i gruppen/klassen samt en tydlig struktur i Musikundervisningen är de viktigaste faktorerna för att samspel ska åstadkommas..

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn Musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av Musiken.

Styvéns (2007) påstående om att Musik på grund av Internets framfart och ökad nedladdning i allt högre grad håller på att betraktas som en tjänst, med följden att den upplevs som mer abstrakt, har använts i kombination med Laroche et als (2001) definition av intangibility (här översatt till greppbarhet). Syftet har varit att få en ökad förståelse för vilken skillnad som finns i hur användare uppfattar CD-album respektive MP3-album, samt vilken betydelse denna skillnad har gällande attityder och beteende avseende Musiknedladdning. I en Internetbaserad enkätundersökning fick informanter svara på frågor om greppbarhet och Musiknedladdning, och samband dem emellan har undersökts. Enligt undersökningens resultat upplevde informanterna CD-album som betydligt mer greppbart än MP3-album. Däremot var resultaten angående vilken betydelse denna skillnad hade för informanternas beteende och attityder avseende Musiknedladdning begränsade..

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbäraren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sådan händelseutveckling i ett framtidsperspektiv på fem år. Metod:För att finna relevanta svar på syftet har vi studerat och talat med såväl utbuds- som förbrukarsidan av Musik. Här har vi använt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner beträffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala Musikfiler och fysiska informationsbärare i form av CD-skivor med hjälp av försäljningsstatistik, teori om kundvärde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med såväl utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala Musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella Musikindustrin. Åtminstone inte på kort sikt.