Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros påverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill säga om det kommer att bli framgångsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hävdar att det är projektteamets design som är avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgång. Syfte: Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om hur de två faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam når framgång. Avgränsningar: Vi har valt att företrädesvis presentera vårt material utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv och har således inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssätt som även det kan vara passande på en uppsats av detta slag. Vidare, har vi även valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorer har en viktig roll som kvalitetsgranskare av ettföretags ekonomiska rapporter och syftet är att ge en ökad trovärdighet för den finansiellainformationen. De senaste åren har skandaler kring revisorer uppdagats vilka har ifrågasattrevisorers roll. Trots detta har studier visat att revisorer har ett stort förtroende att leva upp tilloch de ställs inför svåra val och frågeställningar som skapar osäkerhet. Tidigare forskningfinns angående olika sätt att minska osäkerheter för revisorer. Där beskrivs exempelvis viktenav att ha ett väl fungerande team samt arbetssätt som kan minska osäkerheter.

Byggbranschen har på senare tid, som ett led i att sänka kostnaderna och öka marginalerna, uppmärksammat besparingspotentialen i att arbeta mer aktivt med inköp. Syftet med uppsatsen innebär att hitta en rad mått, både på för den strategiska inköpsfunktionen på koncernnivå och i inköpsfunktionen i Skanska Sverige, som kan beskriva inköpsfunktionens prestationer. Vidare innebär syftet också att lägga grunden för en modell som kan mäta hur inköpsfunktionen presterar. Med modell avses den gruppering av mått och tillvägagångssätt och resonemang som använts för att hitta måtten. Modellen och måtten behandlar Skanska, år 2010.

Konkurrensen bland företag i dagens samhälle har ökat på grund av den ständigt växande marknaden och dess globala räckvidd. Företaget Toyota är känt för att ha utvecklat konceptet lean inom produktionssektorn. Under det senaste decenniet har även tjänstesektorn börjat tillämpa lean. Lean är ett diffust begrepp som kan tolkas olika eftersom konceptet kan uppfattas som ett arbetssätt, en metod eller också som en filosofi och kultur. Grundtanken bakom lean är att minska slöseri och öka kundnöjdheten.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssätt förändras när det byggs industriellt med trävolymmoduler istället för traditionellt. Eftersom industriellt byggande är ett väldigt vitt begrepp har arbetets fokus främst varit på industriellt byggda flerbostadshus av trävolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trävolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf Trädgården har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade på att det industriella byggandet dras med en dålig syn sedan Miljonprogrammet. I dag är förutsättningarna helt annorlunda men människor är ändå rädda att industriellt byggda projekt är synonymt med monotont och idélöst.

På ett vis är grupper för organisationen vad elden var för våra förfäder, om de förstås och används rätt, utgör de anmärkningsvärt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstås eller används felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstå spontant, och i likhet med elden är de farligast när de ignoreras. Syftet med uppsatsen är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, där ett förbättringsområde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbättringsområde som valts är att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gå till utifrån målen:1)      Vad medarbetarna upplever är bra2)      Vad medarbetarna kan utveckla3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att få svar på mina inledningsfrågor: vilka faktorer påverkar att jag som människa/medarbetare känner att jag tillhör en arbetsgrupp som når resultat och är en del av min helhet? Vad är det gruppen behöver för att kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnå syftet och målet har en fallstudie genomförts där samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fått besvara en enkät/frågeformulär vid ett gemensamt tillfälle. Enkäten har bestått av både öppna och fasta frågor och utgör kvalitativ forskning.

En grupp på 18 personer som arbetade med montering på line bedömdes efter i snitt 14 månaders sjukskrivning av ett tvärprofessionellt team inom företagshälsovården. Arbetsgivaren valde till denna fördjupade bedömning ut de som haft långa sjukskrivningar eller där det fanns tveksamheter kring fortsatt arbetsförmåga. De utvalda träffade först företagsläkaren som gjorde en medicinsk bedömning samt sorterade upp oklarheter kring rehabteambedömningen och syftet. Sen gjorde övriga teamdeltagare (företagssköterska, beteendevetare, ergonom, arbetsmiljöingenjör) sina bedömningar och därefter träffades teamet för att göra en sammanfattning och samla ihop åtgärdsförslag för respektive bedömd person.Företagsläkaren stämde sen av slutrapporten med den bedömde och efter smärre justeringar lämnades slutrapporten till både den bedömde och till arbetsgivaren. Tanken var att ge återkoppling till arbetsgivaren för effektivare rehabiliteringsarbete på såväl individuell som gruppnivå, samt att den bedömde skulle få ett verktyg att driva sin rehabilitering framåt.För att utvärdera vår insats utarbetades en intervjuguide och vår sekreterare intervjuade sen de bedömda per telefon 4-5 månader efter avslutad bedömning, både för att skaffa oss en bild av de enskilda resultaten och för att finna förbättringspotentialer för vår tjänst.

Det uppdrivna tempot under både arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohälsa. Långdragen överbelastning kan leda till ett tillstånd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hälsoträdgård.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Autoliv koncernen är ett högteknologiskt globalt företag med ca 42 000 anställda i 32länder världen över. Företagets vision är att drastiskt reducera trafikolyckor, trafikskadoroch olyckor med dödlig utgång. Examensarbetet utfördes på koncernens dotterbolagAutoliv Sverige AB i Vårgårda (ALS) med syftet att hitta förbättringar, som germöjligheter till en effektivare godsmottagning och utökad kapacitetsutnyttjande. ALSproducerar i huvudsak airbags och specialkomponenter och har ca 1000 anställda.Examensarbetet inleddes med en förundersökning på godsmottagningen. De metoder somanvändes har varit intervjuer, enkäter och andra uppföljningsblanketter.

Syfte och frågeställningarEn utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser?MetodStudien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen.

Detta examensarbete utfördes vid Autoliv Sverige AB under hösten 2007. Autoliv är världsledande inom bilsäkerhetsprodukter och har både utvecklingsavdelningar och fabriker runt om i världen. Autolivs fabrik i Vårgårda utvecklar och tillverkar airbagar av olika slag. Syftet med detta projekt var att identifiera och ta fram förslag på åtgärder för att minska antalet störningar vid en produktionsline för airbagar av typen inflatable curtains eller krockgardiner. Projektet utfördes enligt DMAIC-metoden där DMAIC står för fem olika faser i projektet.

I och med det ökade behovet av temporär kompetens och expertis i projektorganisationer har tekniska konsulter blivit en allt mer vanlig trend som många företag använder sig utav. Då anlitandet av en konsult är temporärt blir det naturligt att den vanligaste arbetsformen en konsult använder sig utav är projektformen. Ett projekt består av en projektledare och en projektgrupp, en av de största fördelarna med projektformen som arbetssätt är att den temporära formen tillåter projektgruppen att agera fort på en föränderlig marknad. Vidare kan strukturering och angreppssätt variera från uppdrag till uppdrag.Essentiellt för arbetssättet blir en allt mer ökad effektivisering då krav från kunder och ledning hela tiden ökar. Här blir det upp till projektledaren att strukturera upp hur arbetet ska utföras och se till att alla resurser i gruppen arbetar.