Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssätt förändras när det byggs industriellt med trävolymmoduler istället för traditionellt. Eftersom industriellt byggande är ett väldigt vitt begrepp har arbetets fokus främst varit på industriellt byggda flerbostadshus av trävolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trävolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf Trädgården har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade på att det industriella byggandet dras med en dålig syn sedan Miljonprogrammet. I dag är förutsättningarna helt annorlunda men människor är ändå rädda att industriellt byggda projekt är synonymt med monotont och idélöst.

På ett vis är grupper för organisationen vad elden var för våra förfäder, om de förstås och används rätt, utgör de anmärkningsvärt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstås eller används felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstå spontant, och i likhet med elden är de farligast när de ignoreras. Syftet med uppsatsen är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, där ett förbättringsområde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbättringsområde som valts är att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gå till utifrån målen:1)      Vad medarbetarna upplever är bra2)      Vad medarbetarna kan utveckla3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att få svar på mina inledningsfrågor: vilka faktorer påverkar att jag som människa/medarbetare känner att jag tillhör en arbetsgrupp som når resultat och är en del av min helhet? Vad är det gruppen behöver för att kunna uppnå effekten av att vara en väl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnå syftet och målet har en fallstudie genomförts där samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fått besvara en enkät/frågeformulär vid ett gemensamt tillfälle. Enkäten har bestått av både öppna och fasta frågor och utgör kvalitativ forskning.

En grupp på 18 personer som arbetade med montering på line bedömdes efter i snitt 14 månaders sjukskrivning av ett tvärprofessionellt team inom företagshälsovården. Arbetsgivaren valde till denna fördjupade bedömning ut de som haft långa sjukskrivningar eller där det fanns tveksamheter kring fortsatt arbetsförmåga. De utvalda träffade först företagsläkaren som gjorde en medicinsk bedömning samt sorterade upp oklarheter kring rehabteambedömningen och syftet. Sen gjorde övriga teamdeltagare (företagssköterska, beteendevetare, ergonom, arbetsmiljöingenjör) sina bedömningar och därefter träffades teamet för att göra en sammanfattning och samla ihop åtgärdsförslag för respektive bedömd person.Företagsläkaren stämde sen av slutrapporten med den bedömde och efter smärre justeringar lämnades slutrapporten till både den bedömde och till arbetsgivaren. Tanken var att ge återkoppling till arbetsgivaren för effektivare rehabiliteringsarbete på såväl individuell som gruppnivå, samt att den bedömde skulle få ett verktyg att driva sin rehabilitering framåt.För att utvärdera vår insats utarbetades en intervjuguide och vår sekreterare intervjuade sen de bedömda per telefon 4-5 månader efter avslutad bedömning, både för att skaffa oss en bild av de enskilda resultaten och för att finna förbättringspotentialer för vår tjänst.

Det uppdrivna tempot under både arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohälsa. Långdragen överbelastning kan leda till ett tillstånd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hälsoträdgård.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Autoliv koncernen är ett högteknologiskt globalt företag med ca 42 000 anställda i 32länder världen över. Företagets vision är att drastiskt reducera trafikolyckor, trafikskadoroch olyckor med dödlig utgång. Examensarbetet utfördes på koncernens dotterbolagAutoliv Sverige AB i Vårgårda (ALS) med syftet att hitta förbättringar, som germöjligheter till en effektivare godsmottagning och utökad kapacitetsutnyttjande. ALSproducerar i huvudsak airbags och specialkomponenter och har ca 1000 anställda.Examensarbetet inleddes med en förundersökning på godsmottagningen. De metoder somanvändes har varit intervjuer, enkäter och andra uppföljningsblanketter.

Syfte och frågeställningarEn utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser?MetodStudien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen.

Detta examensarbete utfördes vid Autoliv Sverige AB under hösten 2007. Autoliv är världsledande inom bilsäkerhetsprodukter och har både utvecklingsavdelningar och fabriker runt om i världen. Autolivs fabrik i Vårgårda utvecklar och tillverkar airbagar av olika slag. Syftet med detta projekt var att identifiera och ta fram förslag på åtgärder för att minska antalet störningar vid en produktionsline för airbagar av typen inflatable curtains eller krockgardiner. Projektet utfördes enligt DMAIC-metoden där DMAIC står för fem olika faser i projektet.

I och med det ökade behovet av temporär kompetens och expertis i projektorganisationer har tekniska konsulter blivit en allt mer vanlig trend som många företag använder sig utav. Då anlitandet av en konsult är temporärt blir det naturligt att den vanligaste arbetsformen en konsult använder sig utav är projektformen. Ett projekt består av en projektledare och en projektgrupp, en av de största fördelarna med projektformen som arbetssätt är att den temporära formen tillåter projektgruppen att agera fort på en föränderlig marknad. Vidare kan strukturering och angreppssätt variera från uppdrag till uppdrag.Essentiellt för arbetssättet blir en allt mer ökad effektivisering då krav från kunder och ledning hela tiden ökar. Här blir det upp till projektledaren att strukturera upp hur arbetet ska utföras och se till att alla resurser i gruppen arbetar.

Operationsavdelningen på Hallands sjukhus Varberg har genomfört ett förbättringsprojekt för att se hur flödet med att ge lokalbedövning (blockad) inför operation kan optimeras. Projektets mål var att spara tid på operationssalen genom snabbare byten, förbättra miljön för patienter och personal och samtidigt säkerställa fortsatt god patientsäkerhet och gott bemötande.Jag har valt att göra en fallstudie av projektet för att se hur förbättringsarbetet fungerat och hur gruppens förståelse utvecklats. Jag har gjort en deskriptiv undersökning och utgått från ett kvalitativt angreppssätt. Informationen har samlats in genom deltagande observationer av gruppens arbete och utvärdering av dokumentation.Som lösningsmetod har jag utgått från PDSA-hjulet, (Plan, Do, Study, Act) och tillämpat ett antal olika förbättringsverktyg för att analysera och beskriva verksamheten.I projektplaneringen har jag använt Tonnquists projektmodell. Resultatet har utvärderats genom tidmätningar, en loggbok som förts under testperioden och en enkät för att samla in medarbetarnas synpunkter.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började år 2005 gälla för svenska börsnoterade bolag med förutsättningen ?följ eller förklara?. Syftet med Koden är att se till att bolagen styrs på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansättning ska präglas av mångsidighet, bredd och att jämn könsfördelning ska eftersträvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansättningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter är att personen har VD-erfarenhet.

The formulation of visions into practical projects is an important part of the professional expertise of landscape architects. This expertise includes the gathering, structuring, improvement and utilization of knowledge. Project models have been developed to provide tools for the implementation and governance of projects, as well as means of learning, reflection and survey of individual projects. The aim of this thesis is to describe some general project models and their theory, and to describe practical, real-life examples of project models used within landscape architecture. Questions asked are: ? How do the processes of idea to construction in landscape architectural projects lool like? Do project models have a relevance for the mission of landscape architects? ? Is a common project model used within such projects, or is the project model varying depending on e.g.

Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada och som följd har patientsäkerhetsfrågor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsäkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner där bl.a. bristfälliga rutiner för samverkan och kommunikation är vanliga orsaker. Teamarbete är en vanligt förekommande samarbetsform inom vården och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingår och som för tillfället arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmåga styrs av mänskliga psykologiska och fysiologiska begränsningar vilket leder till att misstag och fel är oundvikliga.

Det är uppenbart för alla inom sjukvården i Gävle att de ligger på gränsen till vad de kan hantera. Landstingen bestämmer inte bara vad sjukvården skall producera, utan även vad det får kosta. Det går ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvård kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vägens ände vad gäller nuvarande arbetssätt. Syfte och mål med detta examensarbete är att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean på Gävle sjukhus och ortopedavdelningen.