Vi lever i ett kunskapssamhÀlle, dÀr vi Àr omringade avskriftsprÄket. Det i sig stÀller höga krav pÄ den enskilda individen och dennes skrivförmÄga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara pÄverkar skrivandet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ jag för att nÄ mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lÀrare. Resultatet baserar sig pÄ lÀrarnas utsagor.Forskning visar att brist pÄ motivation Àr ett hinder för inlÀrning samtidigt som det finns forskare som hÀvdar att barn av sin natur Àr sökande varelser, som inte behöver motiveras. NÀr det gÀller skrivning, visar forskning pÄ att det nÀstan alltid Àr lÀraren som bestÀmmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 föresprÄkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgÄ frÄn deras behov och förutsÀttningar.Av resultatet framgÄr det att lÀrarna ser faktorer som trÄkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist pÄ fantasi, minskad höglÀsning och för mycket datoranvÀndning som anledning till att elever inte kÀnner sig motiverade till att skriva.

SyfteSyftet med mitt arbete Àr att studera dels lÀrares och dels arabisktalande elevers uppfattningar om undervisningen. Ett sÀrskilt fokus riktas mot sprÄkets betydelse och sprÄkutveckling. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Vilka hinder och möjligheter framkommer i lÀrares och elevers utsagor om hur sprÄkutvecklande undervisningen organiseras och bedrivs? ? Vilka önskemÄl framförs frÄn lÀrare och elever nÀr det gÀller undervisningens utformning, det vill sÀga hur skulle de vilja att ?det sÄg ut??Metod Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att genomföra undersökningen och uppnÄ mitt syfte. Intervjuerna genomfördes i en mÄngkulturell lÄg och mellanstadieskola.

Skrivning Àr en biomekaniskt invecklad process som krÀver en viss nivÄ av sÄvÀl motorisksom kognitiv förmÄga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder pÄ att nedsÀttningar i flerakognitiva domÀner förekommer innan den kliniska diagnosen stÀlls. Det finns Àven forskningsom tyder pÄ att ett innehÄllsrikt skriftsprÄk i unga Är minskar risken för demensutveckling pÄÀldre dagar. För att studera om mÄtt frÄn texter kunde predicera demens pÄ ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmÀssigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrÄn diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).UtgÄngspunkt för studien var de fyra textmÄtten: idétÀthet, verbtÀthet, lÀsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

Denna rapport behandlar ett specifikt omrÄde inom IT-forensik och informationssÀkerhet. DÄ en berörd part behöver agera i ett skarpt lÀge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det ocksÄ bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar Àr av avgörande karaktÀr dÄ minnet förÀndras kontinuerligt, dÀrför efterstrÀvas minimala förÀndringar pÄ systemet.Ett datorsystem Àr utrustat med ett fysiskt minne vars syfte Àr att temporÀrt lagra information dÄ det Àr aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskÀlla ur ett forensiskt perspektiv.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och lĂ„ter Ă€ven eleverna utveckla sin problemlösningsförmĂ„ga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lĂ€rare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus pĂ„ öppna uppgifter. Undersökningens frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Vad behöver lĂ€rare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lĂ€rarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestĂ„tt av intervjuer dĂ€r sex lĂ€rare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lĂ€rarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att lĂ€raren lĂ„ter eleverna diskutera, att lĂ€raren vĂ„gar slĂ€ppa kontrollen, samt att lĂ€raren har matematisk kunskap.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Etthundratrettio miljoner lÀkemedelsförpackningar sÀljs Ärligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika lÀkemedlet. Bipacksedeln Àr utformad utifrÄn EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla lÀkemedelsanvÀndare lÀser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte lÀser den, beror pÄ att bipacksedelns text Àr svÄr lÀsa och förstÄ.

Bakgrund och problem: Vid förvÀrv av s.k paketerade fastigheter ska förvÀrvet antingenklassificeras som tillgÄngsförvÀrv eller rörelseförvÀrv. Hur förvÀrvet ska klassificeras anges iIFRS 3. NÀr det gÀller redovisningen av tillgÄngsförvÀrv lÀmnar reglerna dock mindreomfattande instruktioner. Detta har resulterat i att företagen tillÀmpar olika metoder för atthantera eventuella skillnader mellan anskaffningsvÀrde och verkligt vÀrde. De olikametoderna innebÀr att fastighetsförvÀrven kan vÀrderas pÄ olika sÀtt och att en eventuelluppskjutna skatt endast redovisas i vissa fall.

Syftet med denna rapport Àr att beskriva arbetet kring utvecklingen av en webbapplikation för försÀljning av t-shirts - Shrt - och utreda möjligheterna för att lansera varumÀrket pÄ marknaden. Projektet utgick ifrÄn visionen ?att ge vÄra kunder verktygen som behövs för att uttrycka sin personlighet, genom mode som kunden sjÀlv designar, via webben?. Under projektet har utvecklingsmetodiken scrum anvÀnts tillsammans med andra verktyg som Àr vanliga vid agila projekt. Vid konkretisering av varumÀrket Shrt och dess produkt genomfördes brainwriting. För att skapa en produktbacklogg anvÀnde sig utvecklingsgruppen av arbetsmetoderna funktionsanalys, konceptdivergens, konceptutvÀrdering och prototyping. Funktionerna i produktbackloggen delades sedan in i kategorierna nödvÀndiga, önskvÀrda samt onödiga funktioner. Produktbackloggen lÄg sedan till grund för hur arbetet delades upp i tre olika sprintar med separata mÄl och redovisningar. Den första sprinten fokuserade pÄ funktion, den andra pÄ upplevelse för anvÀndaren och den tredje pÄ underhÄll samt förbÀttring av kod ? refaktorering. Under slutet av utvecklingen genomfördes anvÀndartester utifrÄn Task-based scenarios dÀr anvÀndaren fÄr försöka utföra en uppgift utan instruktioner pÄ hur den ska utföras.  Resultatet av projektet blev en webbapplikation med all funktionalitet som klassificerades som nödvÀndig och önskvÀrd.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andrasprÄkselever. De frÄgestÀllningar som undersökts Àr: Vilka tendenser till skillnader i tillÀgnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andrasprÄkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen Àr ett relevant arbetsredskap Àven för andrasprÄkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrÄn andrasprÄkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv baserat pÄ hur individer gör och lÀr av varandra i ett samspel.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartlÀggning enligt Bornholmsmodellen) för att mÀta fonologisk medvetenhet hos första- och andrasprÄkselever som ingick i tvÄ undersökningsgrupper och tvÄ kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser dÄ de anvÀnde sprÄklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade pÄ klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fÄtt undervisning enligt Bornholmsmodellen i Ätta veckor och kontrollgrupper som inte fÄtt ta del av modellen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur flersprÄkiga barn i Äldern 4-5 Är kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta fÄr för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas pÄ tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra pÄvilket sprÄk kommunikationen sker hos flersprÄkiga barn. Undersökningen sker med hjÀlp av denkvalitativa metoden observation som har Àgt rum i en mÄngkulturell förskola med fokus pÄkommunikation under tvÄ olika tillfÀllen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflersprÄkiga barn kommunicerar med hjÀlp av verbalt och icke-verbalt sprÄk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

I denna studie stÀlls följande frÄgor; hur resonerar lÀrare kring valet av terminologi i sin sÄngundervisning, hur uppfattar elever sina lÀrares instruktioner samt huruvida styrdokumenten pÄverkar lÀrarens val av terminologi? Syftet Àr att undersöka hur sÄnglÀrares terminologi pÄverkar elevens förstÄelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sÄnglÀrare som arbetar pÄ musik- och dansskola, tvÄ sÄnglÀrare som arbetar pÄ musikhögskola och fyra elever som lÀser sÄngkurser pÄ gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lÀrarna i stor utstrÀckning anpassar ordval efter elevens behov och Älder. LÀrarens egen bakgrund utifrÄn hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrÄn spelar ocksÄ in i hur de anvÀnder termerna. Alla lÀrare Àr eniga om att ju Àldre eleverna blir och ju lÀngre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt sprÄk anvÀnds i undervisningen.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.

Syftet med vÄr studie var att genom fallstudier undersöka hur tvÄ pianolÀrare i kulturskolans verksamhet arbetar med utlÀrning av övningsmetoder. Vi ville ta reda pÄ hur mycket eleven förstÄr av de övningsinstruktioner lÀraren ger. Totalt Ätta respondenter ingick i studien. TvÄ lÀrare samt tre av deras vardera elever. Eleverna var alla i Äldern 12 till 14 Är.Metoderna vi anvÀnde var kvalitativ intervju och observation.