I denna uppsats undersöktes kvalitén pÄ nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?SkÄdespel?. Eleverna gick i skolÄr nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten pÄ valfritt sÀtt och skriva ner sitt resultat och lÀmna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna pÄ egen hand kunde upptÀcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att vÄra elever kan mer Àn vi tror.

AbstraktExamensarbete i matematik för lÀrare,Titel: Gyllene snittet och geometriförstÄelse pÄ gymnasiet.Författare: Simon LarssonTermin och Är: VT 2015Kursansvarig institution: Matematiska VetenskaperHandledare: Jonny LindströmExaminator: Laura FainsilberRapportnummer:Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, matematiska begrepp, Van Hiele-nivÄer,förstÄelse, inlÀrning.Syftet med mitt arbete Àr att utreda vad det gyllene snittet innebÀr, samtidigt som dettaförhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna anvÀnda mig av dennakunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kringgyllene snittet, men Àven ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hurmatematik dyker upp pÄ ovÀntade platser omkring oss dÀr deras förmÄga att analyserageometri blir bÀttre. Speciellt som bÄde matematik- och naturkunskapslÀrare Àr det av intresseför mig, dÄ naturen Àr en vanlig plats dÀr detta snitt dyker upp.Den andra delen av uppgiften gÄr dels ut pÄ att undersöka hur elever i gymnasiet, Ärskurs tvÄtolkar och utför geometri men Àven hur lÀrare utför och förhÄller sig tillgeometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, dÀr jag spelade inelevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjÀlp av Van HielenivÄerförsöka kategorisera var deras förstÄelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivÄsom det möjligtvis finns kunskapsbrister pÄ och föreslÄ vad som kan göras för att ÄtgÀrdadessa brister.Det framkom tydligt hur elevernas förmÄga att ta fram tidigare inhÀmtad kunskap i ensituation utan instruktioner var svÄrt för dem, dÀr brist i deras analytiska förmÄga var mestframtrÀdande..

I denna studie ligger fokus pÄ utformning av videoinstruktioner i bildÀmnet pÄ gymnasieskolan vilka utvÀrderats via intervjuer av olika informanter, lÀrare och studenter. De videoinstruktionerna som utformades under arbetet bearbetades efter bland annat motivationsteorier, didaktik i bildklassrummet och innefattar konkreta material samt tekniska instruktioner. Uppgifterna har producerats med sjÀlvportrÀtt som det sammanhÀngande temat, i de olika tekniker som tas upp under Àmnet bild. Enligt lÀroplanen skall eleverna bland annat med hjÀlp av olika tekniker och uttryckssÀtt genom bÄde traditionella metoder samt nyare konstformer, fÄ en bÀttre förmÄga att sjÀlva utforma konstbilder och konstföremÄl med olika uttryck och budskap. Teknikerna sammanstÀlldes till instruktionsfilmer som kan anvÀndas som ett stöd till lektioner i bild.

SammanfattningVÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna sjÀlva fick vÀlja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrÄn uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr 6-8 och utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna sjÀlva fick vÀlja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis sÀrskild undervisningsgrupp, gÄ ifrÄn till en mindre grupp samt tekniska hjÀlpmedel. Vi fann att eleverna överlag Àr nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de fÄr just nu och har fÄtt tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade fÄ fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjÀlpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva uppfattningen hos sjuksköterskor med tjÀnst pÄ sÀrskilda boenden gÀllande deras arbete med tillÀmpningen av munhÀlsobedömningar och deras uppfattning om hur munvÄrd utförs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ deskriptiv design. Data samlades in hjÀlp av intervjuer med sjuksköterskor (n= 6).  Intervjuerna analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys och fyra olika teman identifierades: Sjuksköterskors uppfattning om munvÄrd, sjuksköterskors uppfattning om munhÀlsobedömning, sjuksköterskors uppfattning om munvÄr och munhÀlsobedömning i samband med palliativ vÄrd samt sjuksköterskor uppfattning om samarbete med folktandvÄrden. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskorna uppfattade att munhÀlsobedömningar sÀllan utförs av sjuksköterskorna.

Postoperativa infektioner Àr ett utbrett problem inte bara i Sverige utan Àven runt om i vÀrlden och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vÄrdrelaterade infektioner. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens insatser Àr av stor vikt nÀr vi idag har fÄtt en ökad medvetenhet om att postoperativa sÄrinfektioner kan förebyggas och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ kraven pÄ en god vÄrd.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sÄrinfektioner. Examensarbetet Àr en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudomrÄden och nio underomrÄden. De fyra huvudomrÄdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vÄrd samt bristen pÄ följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.

Vi som blivande tandhygienister kommer i vÄr framtida yrkesroll att informera patienter om sjukdomar och ge munhygieniska instruktioner. Vi blev nyfikna pÄ om denna information gör nÄgon nytta och hur patienterna upplever denna. Syftet med detta arbete Àr att genom en enkÀtstudie och en litteraturstudie fÄ en inblick i hur patienten upplever sjukdomsinformation och munhygieninstruktion. Vi valde att jÀmföra tvÄ avdelningar pÄ TandvÄrdshögskolan i Malmö med tvÄ FolktandvÄrdskliniker. EnkÀten delades ut till sammanlagt 40 personer och bestod av 13 frÄgor som berörde tandlÀkarnas och tandhygienisternas informationsarbete.

Syftet med studien var att beskriva hur vÄrdtagarens samt vÄrdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppssprÄk) pÄverkade matintaget hos demenssjuka vÄrdtagare. Hur omgiviningsfaktorer pÄverkade matintaget har ocksÄ observerats. En observationsstudie genomfördes pÄ en demensavdelning under 5 luncher med hjÀlp av en observationsmall. Resultatet visade pÄ att de flesta verbala pÄpekanden/instruktioner frÄn personalen gavs till vÄrdtagarna de luncher dÄ de Ät minst, samt att personalen visade pÄ stor följsamhet gÀllande att kÀnna av hur vÄrdtagarna önskade hjÀlp under mÄltiderna. Interaktionen mellan vÄrdare/vÄrdtagare upplevdes "tryggt".

Maskinell markberedning följt av manuell plantering Àr den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. MÄnga av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger pÄ Àr baserade pÄ Àldre fÀltexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fÀlt kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svÄrigheter som finns beroende pÄ stÄndort, terrÀngförhÄllanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan anvÀndas till att utvÀrdera gÀllande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet pÄ SCA:s mark i Norrland.

Företagsformen franchising, som ursprungligen kommer frÄn USA, innebÀr i korthet att en moderorganisation hyr ut ett fÀrdigt affÀrskoncept till en egenföretagare. Tanken bakom franchising Àr att det Àr ett samarbete dÀr bÄde franchisegivaren och franchisetagaren ska tjÀna pÄ affÀren, det Àr dock franchisegivaren som har den mer styrande och kontrollerande rollen i samarbetet. Risken finns att franchisetagarna upplever styrningen och kontrollen frÄn franchisegivaren för hÄrd, dÄ de bland annat tvingas följa ett standardavtal som innehÄller riktlinjer och instruktioner. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att ? identifiera hur franchisegivaren kan styra franchisetagarna ? belysa hur franchisetagaren upplever styrningen frÄn franchisegivaren ? identifiera positiva och negativa konsekvenser med respektive styrmedel för franchisegivaren och franchisetagare Vi har gjort en fallstudie av Hemglass, vilket var ett av de första franchiseföretagen i Sverige.

Denna systematiska litteraturstudie Àmnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehÄll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lÀrare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser pÄ sig sjÀlv. Resultatet upptÀcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, vÀlja, vÀrdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansÄgs relevant till frÄgestÀllningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man pÄ ett fördelaktigt sÀtt finner rÀtt typ av litteratur till sin studie.

LÀndryggssmÀrta hör till de vanligaste besvÀren som mÀnniskor söker vÄrd för. Det har visats att det finns en skillnad mellan vad sjukvÄrden erbjuder personer med ryggsmÀrta och vad dessa personer förvÀntar sig. FörvÀntningar pÄ behandling Àr en av de faktorer som visats kunna pÄverka det slutliga resultatet av behandlingen. En del patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta beskriver en acceptans över tillstÄndet. Det saknas dock studier som specifikt undersöker förvÀntningar av sjukgymnastkontakt hos personer som levt en lÀngre tid med lÀndryggssmÀrta.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor har framstÀllts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger pÄ ett jÀmförande mellan den socialdemokratiska tidningen VÀsterbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter dÀr kvinnor nÀmns. FrÄgorna som varit mÄl att fÄ besvarade i undersökningen Àr hur kvinnor har portrÀtteras, om det finns nÄgon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sÄdan hÀr textanalys pÄ ett sakligt sÀtt sÄ ligger mycket arbete bakom att skapa förstÄelse för hur de historiska aspekterna sÄg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur portrÀtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen Àr att under 1920-talet sÄ ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stÄende i skuggan förutom nÀr de verkligen behövdes medan VÀsterbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.