Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads tvĂ„ böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot vĂ€rlden ? Serbiska portrĂ€tt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys dĂ€r jag anvĂ€nt recensioner frĂ„n olika media som material. Min teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r frĂ„n ett vĂ€sterlĂ€ndskt perspektiv och har stĂ€mt vĂ€l med mitt resultat av undersökningen..

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Syfte: Studiens syfte Àr att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsÀrskolan och sÀrskiljande skolformer. Detta utifrÄn elevhÀlsoteams etablerade erfarenheter och med fokus pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv Àr man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, hÀr Àr kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays portrÀtt i svenska dagstidningar under utgivningsÄret av den svenska översÀttningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde Är 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

UtifrÄn vÄrt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlÀmnas nÀr elever byter skola. Vi har Àven avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlÀmningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstÀmmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlÀmnande och mottagande personal i stort Àr eniga om att IUP medskriftliga omdömen och ÄtgÀrdsprogram Àr dokumentationsformer som alltid anvÀnds. Man ÀrÀven överens om att muntlig information Àr viktig vid överlÀmningen. Det finns dock vissskillnad i synen pÄ dokumentationens och informationens relevans mellan överlÀmnande ochmottagande lÀrare.Formerna för överlÀmnandet visar större diskrepanser mellan överlÀmnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter Àr unika dÄ de har upplevt svÄra förhÄllanden pÄ sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns förestÀllningar och förvÀntningar pÄ Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger pÄ data frÄn tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas förestÀllningar och förvÀntningar pÄ Sverige innan flykten var fÄ. Ungdomarna tog sig igenom svÄrigheter under flykten för att pÄbörja ett nytt liv.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Den hÀr studien behandlar ?alarmerande nyheter? pÄ internet och Àr en studie om publikens mottagande av larmrapporter i media pÄ nÀtet. AllmÀnheten översköljs dagligen med information gÀllande kost, hÀlsa och livsstil frÄn olika mediekanaler. StÀndigt uppmanas allmÀnheten till att Àndra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pÄlandsbygden har vad det gÀller mottagande av elever med annan sprÄkbakgrundÀn svenska.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka krav stÀllspÄ de delaktiga rektorerna ochlÀrarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrÄgoranvÀndsen kvalitativ metod. StudiengörspÄ tvÄ olika skolori samma kommundÀr en lÀrare och en rektor pÄ vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns nÄgra lokala riktlinjer ikommunen för nyanlÀnda eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen pÄ lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlÀrarna och kraven som stÀlls blir pÄ sÄ vis otydliga.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

The purpose of this essay has been to investigate how newly arrived asylum seekers experience their first month in Sweden. The focus has been on the introduction week that is given within the first month of their arrival, although the study aims to treat the reception that is given in general. This is important because the refugees are in a sensitive state, leaving their country for different reasons, and coming to a new place wich they know nothing or little about. The questions at issue has been the following; * What are the refugeesÂŽ views of the information and the treatment theyÂŽve been given during their first month in Sweden? * Which are the possible reasons for the refugees experiencing the reception the way they do? The methods IÂŽve used have been observation studies during the introduction week, plus interviews with participants of this introduction.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA133NVt 2011Handledare: Lilian Nygren Junkin.