Sökresultat:
265 Uppsatser om Mottagande till grundsärskolan - Sida 2 av 18
Sökande efter meningspotential-en studie om iPad i förskolan
Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.
Sociala normer i f?rskolan
De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda
som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r
sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad
som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.
IKT i fo?rskolan. En studie av hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-Â och kommunikationsteknologi
Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-Â? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne.
Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.
Mottagen i grundsÀrskola - vem och varför? : En studie om riktlinjer och rutiner inför mottagande i grundsÀrskola
Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och pÄ vilka grunder beslut om mottagande till grundsÀrskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsÀrskolan har under de senaste 10-15 Ären ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fÄtt nya elevgrupper i grundsÀrskolan. För att undersöka vÄrt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ sÀrskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrÄn vÄra intervjuer jÀmfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.
?Nej, den ?r min!?
F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen.
?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs
av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar
f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares
uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om
konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r
f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan?
Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien
tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till
grund f?r den insamlade empirin.
Mottagande av nyanlÀnda elever : "Integration Àr en handling, inte ord".
Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..
Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.
Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r
f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar
eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i
f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det
neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till
sk?rmanv?ndning.
Matematisk undervisning f?r de yngsta barnen : Vilka artefakter v?ljer barnen under f?rskolans matematikundervisning?
I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).
Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?
Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer.
Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.
?Det ?r en konstant utmaning? En kvalitativ intervjustudie om f?ruts?ttningar och resurser som m?jligg?r och begr?nsar delaktighet f?r barn i sv?righeter i f?rskolans undervisning
Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde
anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera
de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till
?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och
insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling.
I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det
som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.
?Vi har inte tid att v?ttorka golvet varje dag?
Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.
VÀsterlÀndska recensenter - en studie om mottagandet av à sne Seierstads kontroversiella litteratur
Min uppsats handlar om mottagandet i media av Ă
sne Seierstads tvÄ böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot vÀrlden ? Serbiska portrÀtt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys dÀr jag anvÀnt recensioner frÄn olika media som material. Min teoretiska utgÄngspunkt Àr frÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv och har stÀmt vÀl med mitt resultat av undersökningen..
Fr?n utbildning till praktik. Hur processledare ?vers?tter kunskap fr?n utbildning till sin egen praktik?
Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan.
Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
D?r g?r gr?nsen!
Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.