Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

Styrning är viktig för alla företag, och det traditionella sättet att styra med budget har på senare tid fått utstå kritik. Företag har blivit varse om vikten av motiverade medarbetare, då miljön man konkurrerar blivit hårdare. Ett styrverktyg som fler företag väljer är det balanserade styrkortet. För att undersöka om det balanserade styrkortet fungerar bättre än budgeten ur parametrarna tidsåtgång, relevans och upplevelse av motivation på arbetsplatsen, har vi tittat närmare på två företag. Vi har genomfört intervjuer på ledningsnivå, på mellannivå, samt en enkätundersökning hos personalen på respektive företag.

Individuell lönesättning är idag det dominerande lönesystemet både inom privat och offentlig sektor. Trots det är dess effekt relativt outforskad. En allmän föreställning är att det är ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesättning fungerar som motivation för individen, om motivationen påverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet färgas av jämställdhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom från en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att även andra faktorer i arbetet motiverar och ibland är viktigare.

Background: Motivation is a subject that is on everyone's lips in today's knowledge-intensive firms. What is motivation and what are we motivated by? We will, through three case studies, be grappling with the notion to clarify how managers and employees' perception of the concept is different, or possibly similar. Furthermore, the thesis examines whether the theory and practice of motivation are consistent with each other. Purpose: The purpose of our study is to seek understanding of what management within an organization believes are motivating their staff as well as how the staff perceive themselves be motivated by. We ask ourselves if organizations is up to date with the development of what motivates people.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl.

Medarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utsträckning kan påverka medarbetarna. Syftet med vår undersökning var att fokusera på ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrån strategin ?IKEA AB in change? för att skapa förutsättningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss på motivationsskapande inom områdena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig på sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga. Målet är alltid övergång till anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall i Gällivare upplever svårigheter att förmå medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen kräver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbättringar för deras hälsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsättningar att vara framgångsrik, att Samhall är en utmärkt arbetsgivare och att medarbetarna är lojala.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

En ökad miljömedvetenhet har bidragit till en ökad efterfrågan på företag som tar miljöansvar. Studier visar att företag som gör detta kan dra nytta av miljöarbete i sin kommunikation mot marknaden. Samtidigt visar allt mer forskning olika fördelar som företag kan skapa internt genom miljöarbe. Denna studie syftar till att undersöka hur motivation kan skapas hos anställda i en livsmedelsbutik med tydlig CSR-inriktning för att identifiera vilken roll CSR-inriktningen spelar i skapandet av motivation. Studien har en induktiv ansats och utförs i fallstudieformat där ICA Torgkassen i Uppsala står som fallföretag. Detta eftersom företaget har en historik av framgångsrika CSR-initiativ.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling.

AbstractThe purpose of this study was to investigate the consultants' approach to the intrinsic and extrinsic motivation in temporary work agencies. We examined the motivation of three temporary work agencies to see if there are any differences in how they motivate their consultants. The intrinsic motivation comes from the own spontaneous interest while the extrinsic is related to the surrounding circumstances.We created a survey with 42 questions for the consultants, concerning motivation in order to understand their attitudes to the phenomenon of motivation.The following issues are addressed in our study:- What are consultant?s experiences of motivation in the temporary work agencies and are there any background factors that may impact?- Are there any differences in how consultants in the three different temporary work agencies are experiencing motivation?As analytical tools, we used concepts and theories of the intrinsic and extrinsic motivation based on Self-Determination theory.The results of this study showed no distinct differences between the intrinsic and extrinsic motivation of all consultants, but in general the intrinsic motivation was experienced slightly higher rated. The consultants appeared to be aware of what was expected of them and communication was valued fairly well.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krävs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sådan relation är dock inte självklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgår ifrån att CSR-aktiviteter beslutats uppifrån i organisationen. För stora företag med många hierarkiska nivåer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hämma en organisations CSR-arbete.