Sök:

Sökresultat:

155 Uppsatser om Montessori förskola - Sida 2 av 11

Utbildar man en kvinna sÄ utbildar man en hel nation ? En studie av ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania

Syftet med uppsatsen Àr att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med sÀrskild fokusering pÄ kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fÀltstudie vid ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania presentera ett exempel pÄ vad som konkret görs för att stÀrka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jÀmstÀlldhet mellan könen och skapa förutsÀttningar för ?utbildning för alla?.

NyanlÀnda elever i fritidshem : En kvalitativ intervju om fritidspedagogers arbete med inkludering

The purpose of this study was to examine how pre-school teachers in Montessori inspired and traditional preschools can work with build and construction with the older children, and what views the pre-school teachers might have on the subject.  The study was implemented through qualitative semi-structured interviews with pre-school teachers. The investigational method was chosen due to the fact that I wanted to gain knowledge about the pre-school teachers? views and perspectives on build and construction activities, and how they might work with it. Another reason was to examine how the view on, and the work with build and construction can resemble and differ between Montessori inspired pre-schools and traditional pre-schools.The result shows that there is both similarities and diverseness between the Montessori influenced pre-schools and the traditional pre-schools, when it comes to how the pre-school teachers reason and work with build and construction.

Musik i f?rskolan

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

En studie av matematiken i svenska Montessori- och Reggio Emiliainspirerade förskolor.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lÀr matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har dÀrför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader nÀr det gÀller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick frÄn lÀrarnas instÀllning och dÀrmed förhÄllningssÀtt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna anvÀnder sig utav för att lÀra barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge lÀn, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet Àr att likheterna generellt Àr flera Àn skillnaderna, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀrarnas förhÄllningssÀtt, avseende deras sÀtt att lÀra barnen matematik inom respektive inriktning.

En jÀmförelse av matematikundervisningen mellan den kommunala skolan och Montessoripedagogiken

Med mitt examensarbete vill jag göra en jÀmförande litteraturstudie mellan den kommunala skolans grundsyn och Montessoripedagogikens grundsyn inom Àmnet matematik. Hur lÀr man ut matematik inom de tvÄ skolformerna? Vilka likheter och vilka skillnader finns? Min litteraturstudie omfattar bl.a. Lpo 94, styrdokument, svensk matematikdidaktisk forskning, samt Ätskilliga böcker om Maria Montessori och hennes pedagogik. Undersökningen gÀller matematiken i skolans Är 1-3.

Waldorf, Montessori och Kommunal förskola : -Hur resonerar man?

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

Montessoripedagogers instÀllning till Lgr11

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser pÄ implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig pÄ intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser pÄ framtiden att jobba utifrÄn den? I litteratur genomgÄngen ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och lÀroplanen 2011. Resultatet av studien Àr att pedagogerna Àr positiva till den nya lÀroplanen Àven om det medför att de blir tvungna att sÀtta betyg pÄ sina elever.

Montessoripedagogers instÀllning till Lgr11

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser pÄ implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig pÄ intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser pÄ framtiden att jobba utifrÄn den? I litteratur genomgÄngen ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och lÀroplanen 2011. Resultatet av studien Àr att pedagogerna Àr positiva till den nya lÀroplanen Àven om det medför att de blir tvungna att sÀtta betyg pÄ sina elever.

Vad hÀnder sen? : Om Montessorielevers förutsÀttningar vid fortsatta studier i grundskolans senare Är.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gÄtt sexÄrig skola med Montessoriprofil, nÀr de sedan fortsÀtter till grundskolans senare Är utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt elev- och lÀrarintervjuer som underlag för vÄr undersökning. Vi har tolkat elev- och lÀrarintervjuerna utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast Àr de sjÀlva som kan pÄverka sin egen lÀrandesituation vad gÀller kunskapsinhÀmtning, klarar sig vÀldigt bra vid studier i grundskolans senare Är..

?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass f?r elever i behov av s?rskilt st?d. - En kvalitativ studie om v?rdnadshavares upplevelser av delaktighet och samverkan

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

LÀs- och skrivsvÄrigheter : Den dagliga undervisningen i en Montessoriskolas tidigare Är

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

Att stimulera barns kommunikations- och sprÄkförmÄga

Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi Àr grundare till tvÄ olika arbetssÀtt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. BÄda har som central punkt att arbeta med sprÄkstimulering med hjÀlp av pedagogisk miljö och material. Enligt lÀroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar med sprÄkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.

Uppdrag: Dans : En kvalitativ intervjustudie om förskollÀrares syn pÄ dans i förskola och förskoleklass.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Barn och bokstavsinlÀrning i olika pedagogiska verksamheter. : Exemplen: Montessori, Reggio Emilia samt kommunal skola?

SammandragSyftet med mitt arbete Àr att jÀmföra hur bokstavsinlÀrning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en Ärskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda pÄ om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det pÄverkar barnets fortsatta lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att sjÀlv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlÀrningstillfÀllena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag Àven ett mail med intervjufrÄgor till de tre lÀrarna/förskollÀrarna som de svarade pÄ och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar pÄ varför de jobbar som de gör, vilket synsÀtt som lÄg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lÀr sig bokstÀver bÀst. Mitt resultat visar att lÀrarna/förskollÀrarna jobbar pÄ olika sÀtt med bokstavsinlÀrning.

Barns olika vÀrldar    : En studie om Reggio Emilia, Waldorf & Montessori

Syftet med vÄrt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebÀr för ett barn att gÄ i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÄ genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vÄrt teoretiska ramverk för att fÄ kunskap om Àmnet vi valt. Sammanlagt sÄ har vi intervjuat nio pedagoger pÄ sex olika förskolor.I resultatet sÄ fann vi bÄde likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det Àr viktigt att vara medveten om detta dÄ det hör till det förhÄllningssÀtt mot de barn man arbetar med. VÄr förhoppning Àr att ge lÀsaren nÄgon form av tankestÀllare och pÄ sÄ vis fundera pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt kanske hitta nÄgot anvÀndbart att anvÀnda i sin egen verksamhet..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->