Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har nÀr de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar ocksÄ om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien Àr förlagd i tvÄ klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet Àr att reda pÄ pedagogernas syn pÄ den fysiska miljöns betydelse för inlÀrningen, samt hur de anvÀnder miljön som redskap för att frÀmja inlÀrningen.

Syftet med studien Àr att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilÀrare pÄ gymnasiet och deras elevgrupper med fokus pÄ frÄgor. FrÄgestÀllningarna avser att undersöka i vilken omfattning lÀrare och elever stÀller frÄgor och vilka typer av frÄgor som stÀlls. Studien analyserar vilka ramfaktorer lÀrare och elever anser pÄverkar kommunikationsmönster i form av frÄgor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lÀrare och enkÀtundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjÀlp av en statistisk programvara, SIMCA-P+.

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.

VÄrt arbete handlar om flickors roll i klassrummet. Vi har lÀst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och flickor som passiva. Vi stÀllde oss frÄgan om det Àr relevant idag..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka interaktionen mellan lÀrare och elever i flersprÄkiga klassrum. En grundskolelÀrares boksamtal i tvÄ klasser med flersprÄkiga elever observerades och spelades in vid tvÄ tillfÀllen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus pÄ vilka pedagogiska arbetssÀtt lÀraren anvÀnder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka sprÄkutvecklande. Mer precist studeras lÀrarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara sprÄkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras ocksÄ i vilken utstrÀckning lÀraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmÄl i diskussionerna.

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelÀrares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrÄgor för att uppnÄ syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lÀrare riktade mot tidigare Är. FrÄgorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet bestÄr av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrÄn vÄra forskningsfrÄgor.

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information.

VÄrt syfte med arbetet var att studera hur man som lÀrare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans vÀrdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie dÀr ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus pÄ hur personer och samhÀllen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick frÄn vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stÀmde överens med den vÀrdegrund skolan ska förhÄlla sig till. För att ta reda pÄ vilka böcker som anvÀndes i klassrum idag, sÄ att studien skulle vara aktuell, tillfrÄgades ett flertal lÀrare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgÄng till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under Äret tillsammans med barnen.

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tÀnker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom frÄn en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till pÄverkan av klassrummet under sin egen skolgÄng. Syftet med denna studie Àr att se hur nÄgra klasslÀrare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och fÄr pÄverka. Vi kommer Àven att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrÄgor och lÀrarna vi intervjuat kommer frÄn olika delar i Sverige och undervisar pÄ lÄgstadiet. Resultatet visar pÄ att eleverna inte har sÄ stort inflytande, men att lÀrarna ÀndÄ har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lÀrarna har lÀshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lÀrarna kan pÄverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrÀmjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att fÄ svar pÄ denna frÄga intervjuades Ätta lÀrare i Ärskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan pÄverka elevers motivation. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Studien visar att lÀrarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor pÄverkan pÄ elevernas motivation och lust att lÀra. I intervjuerna framhöll alla lÀrare att den fysiska miljön pÄverkar eleverna pÄ ett eller annat sÀtt. Flera av lÀrarna betonade vikten av att eleverna trivs och kÀnner sig vÀlkomna i klassrummet.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

SAMMANDRAGSyftet med studien Àr att skapa kunskap om hur en lÀrare i ett interkulturellt klassrum synliggör flersprÄkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare sprÄkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lÀrare och tvÄ rektorer verksamma pÄ en mellanstor skola i en mellanstor kommun, dÀr lÀraren Àven har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr införstÄdda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flersprÄkiga eleverna. Det framgÄr av resultatet att informanterna Àr vÀl införstÄdda med miljöns betydelse för vidare sprÄkutveckling och att skolan anvÀnder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt sprÄkutveckling. Resultatet visar ocksÄ att skolan har en positiv instÀllning gentemot flersprÄkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar sprÄkstimulerande.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.