Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Studien undersöker hur fyra lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet förhÄller sig till forskningslÀget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra lÀroböckers framstÀllning av det hÀr Àmnet ocksÄ bör riktas mot de fyra utvalda lÀroböckerna. Studien utreder Àven hur kunskapssynen, urvalet och sprÄket som lÀroböckerna uppvisar pÄverkar deras förankring i forskningslÀget och överstÀmmelse med lÀroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att lÀroböckernas framstÀllning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen Àr dock att genom ett vÀrdeladdat sprÄkbruk framstÀlla rörelserna som nÄgot negativt.

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views.

StÀmning, relationer och miljöer skiljer sig frÄn klassrum till klassrum. VÄrt gemensamma intresse och vÄr strÀvan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vÄr studie. Syftet med studien Àr att lyfta fram vad som kÀnnetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kÀnnetecknar ett bra ledarskap samt hur lÀraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra nÄgra pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien Àr uppbyggd pÄ intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrÄn deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

Vi, tvÄ gymnasielÀrare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tÀnkt, hur vi förÀndrat studiemiljön och studiesÀttet pÄ ett datortekniskt program under Ären 2005 till 2008. VÄr ursprungliga tanke var att förbÀttra elevernas möjlighet att studera datortekniska Àmnen. Dessa Àr ofta svÄra att studera dÀrför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gÄ vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska Àmnen och en stor frihet för eleverna att sjÀlva styra sitt sÀtt att arbeta. Vi har ocksÄ Àndrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna pÄ sÄ sÀtt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna stÀllda i grupper.

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information. Jag har Àven studerat hur lÀrarens roll förÀndras och hur det pÄverkar undervisningskulturen.

Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och sprÄk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lÀrare för skolÄr 7-9. Intervjuerna handlar om hur lÀrarna anvÀnder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mÄn de anser att sprÄket har en grundlÀggande betydelse för lÀrandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen Àr att lÀrarna i de samhÀllsorienterande Àmnena och sprÄk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lÀrande Àn lÀrarna i naturorienterande Àmnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det Àr viktigt att lÀrare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det pÄverkar huruvida eleverna fÄr rÀtt förutsÀttningar att arbeta efter lÀroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift..

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Den hÀr uppsatsen handlar om de berÀttelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping pÄ hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet Àr att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framstÀlls i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillÀmpas Àr en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framstÀlls som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.