Tidigare forskning kring pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvÀndning, extraversion och BMI har utfallit nÄgot olika och Àr inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om massmedia, extraversion och BMI har betydelse för tonÄriga pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning anvÀndes. SjuttiotvÄ gymnasiestuderande pojkar besvarade enkÀten som innehöll instrument för att mÀta BMI, extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvÀndning och sjÀlvkÀnsla. Resultatet visade att massmedieanvÀndning inte korrelerar med vare sig sjÀlvkÀnsla eller kroppsmissnöje.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Ă€r att studera hur pedagoger i gymnasiesĂ€rskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgĂ„ngspunkterna för studien Ă€r sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien Ă€r inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). TvĂ„ gymnasiesĂ€rskolor i Sverige har besökts dĂ€r intervjuer och enkĂ€ter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum pĂ„ de bĂ„da skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna bĂ„de Ă€r anpassade och inte för de elever som vistas dĂ€r. En del klassrum Ă€r röriga och en del Ă€r mer avskalade.

Specialarbete, SSA136, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete i flersprÄkiga klassrum. Vi tittade inte pÄ utförande utan pÄ lÀrares uppfattning om arbete kring flersprÄkighet. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var hur lÀrare uppfattar att de anpassar sin undervisning i flersprÄkiga klassrum, vilka metoder lÀrare anvÀnder för att ta tillvara pÄ flersprÄkigheten i undervisningen och Àven vilka faktorer lÀrare anser att de bör ta hÀnsyn till i flersprÄkiga klassrum.Som metod anvÀnde vi oss av intervju i form av respondentkaraktÀr och valde att intervjua nio lÀrare. Dessa lÀrare Àr yrkesverksamma i olika skolor som Àr belÀgna i en mellanstor kommun i östra Svealand. Vi har varit ute i fem olika skolor dÀr vi har intervjuat en till tvÄ lÀrare frÄn varje skola.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett sprÄkutvecklande perspektiv, i en Ärskurs fem dÀr man regelbundet tittar pÄ nyheter i undervisningen, undersöka vad sÄdan undervisning fÄr för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lÀrare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att anvÀnda mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssÀttet med nyheter ger en vardagskunskap, Àr Àmnesintegrerat och utvidgar barnens sprÄk och tÀnkande.Den dialogiska undervisningen frÀmjar och skapar förutsÀttningar för alla elever att möta och tillÀgna sig ett rikt och utvecklat sprÄk. .

Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study.

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan anvÀnda digitala redskap för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som Àr framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras pÄ fyra olika aktiviteter. Dessa Àr sammanfattning, ifrÄgasÀttande, klargörande och förutsÀgelse. Genom att anvÀnda sig av aktiviteterna sÄ fÄr deltagarna visa att de har förstÄtt innehÄllet samt att de kan kritiskt granska och utvÀrdera. Metoden anvÀnds i gruppbaserat lÀrande, Àven kallat communities.Syftet med den hÀr studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna frÀmja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhÀlle.

Undersökningens resultat pekar pĂ„ de flesta lĂ€rare Ă€r mot ett införande av en litterĂ€r kanon i svenskundervisningen, Ă€ven om tvĂ„ lĂ€rare anser att en kanon skulle kunna vara nĂ„got positivt under andra förutsĂ€ttningar. Åsikterna skiljer sig emellertid Ă„t, beroende pĂ„ vilken uppfattning lĂ€rarna har pĂ„ svenskĂ€mnet, litteraturundervisningen och pĂ„ bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen pĂ„ att lĂ€rarna motsĂ€tter sig en litterĂ€r kanon, eftersom en litterĂ€r kanon inte Ă€r förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet föresprĂ„kar..

Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Undersökningen syftade till att pÄvisa karaktÀren och den teoretiska lÀrandepotentialen hos samtal mellan lÀrare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen pÄ gymnasiet. DÀrtill var syftet att problematisera resultatet utifrÄn lÀrarnas syn pÄ sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lÀrande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfÀllen, intervjuer av fem lÀrare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfÀllena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrÄn uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhÄllningssÀtt. Resultatet pÄvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfÀllena.

I det hÀr arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan anvÀnda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin Àr inhÀmtad pÄ en skola i Burlövs kommun och pÄ en skola i Fosie rektorsomrÄde. Vi har intervjuat nio elever mellan Ärskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt tvÄ ateljeristor. Vi har Àven intervjuat utstÀllningsscenografen pÄ Malmöhus slott angÄende ett projekt dÀr man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever frÄn Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tÀnker kring rum avsett för lÀrande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhÄllande till sina klassrum.

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lÀrares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och Àven hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger pÄ en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har anvÀnts som metod. En skolledare, tvÄ klasslÀrare och sex elever, om tvÄ grupper, har intervjuats och tvÄ klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

I detta examensarbete redogörs för en fallstudie som undersökt NO-lÀrares sprÄkdidaktiska strategier i ett flersprÄkigt klassrum samt lÀrarens reflektioner kring dessa. Sex lektionsobservationer och sex kvalitativa intervjuer har utförts. BÄde lektionerna och intervjuerna har ljudinspelats. Tekniken Stimulated Recall har anvÀnts för att kunna ta del av lÀrarens reflektioner kring de sprÄkdidaktiska strategier som observerats under lektionerna. Artefakter frÄn lektionerna som observerats har Àven samlats in.Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sprÄkdidaktiska teoriperspektivet och analysverktygen stöttning, auktoritativ-dialogisk lÀrarröst och vetenskapligt-vardagligt sprÄk har anvÀnts för att synliggöra de sprÄkdidaktiska strategierna i undervisningen.Studien visar att lÀraren anvÀnder flera sprÄkdidaktiska strategier i Àmnesundervisningen.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..