Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter lÀrare har av tystaelever, vilka tankar de har kring hur dessa kan stödjas och hjÀlpas och hur de faktiskt arbetar meddetta. Med en tyst elev menas de som sÀllan, eller inte alls, deltar i den muntliga delen avundervisningen i klassen. Fyra lÀrare intervjuades och observerades i sina klassrum. Resultatetvisar att lÀrare menar att tysta elever Àr de som sÀllan eller aldrig vill tala i klassrummet, som interÀcker upp handen eller vill lÀsa högt. LÀrarna kategoriserar ocksÄ gruppen tysta elever och angerolika elever som tysta.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka interaktionen mellan lÀrare och elever i flersprÄkiga klassrum. En grundskolelÀrares boksamtal i tvÄ klasser med flersprÄkiga elever observerades och spelades in vid tvÄ tillfÀllen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus pÄ vilka pedagogiska arbetssÀtt lÀraren anvÀnder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka sprÄkutvecklande. Mer precist studeras lÀrarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara sprÄkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras ocksÄ i vilken utstrÀckning lÀraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmÄl i diskussionerna.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att undersöka vilken syn pedagogen i det tvÄsprÄkiga klassrummet har pÄ att anvÀnda tvÄ sprÄk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgÄngspunkt frÄn teorier som berör tvÄsprÄkig undervisning. De problemstÀllningar jag har velat ha svar pÄ i anslutning till detta Àr: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in nÀr det gÀller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, Àr det som styr hur sprÄken anvÀnds i undervisningen? ? Tycker pedagogen att mÄlet för undervisningen Àr att eleven ska behÀrska svenska och sitt modersmÄl eller att lÀra eleven svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid? Jag kommer att visa att lÀrarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att mÄlsÀttningen delvis styr hur sprÄket anvÀnds i undervisningen och att det mest realistiska mÄlet för undervisningen Àr att eleven lÀr sig svenska genom att modersmÄlet fÄr spela en roll under en begrÀnsad tid..

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. UtifrÄn relevant forsking och vÄr empiri, bestÄende av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vÄr text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har pÄverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna sÀger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i vÄra observationer att klassrummen oftast anvÀnds av lÀrare och ?fritids? fÄr hÄlla till godo med resterande rum.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas syn pÄelevinflytande stÀmde med det som stÄr i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av tvÄ pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. VÄrt resultat visade att elevinflytandet inte Àrstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade Àven att eleverna frÀmst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de anvÀnder. GÀllande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade nÄgot inflytande idetta.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

I mitt examensarbete har jag undersökt om lÀrare anser att det finns skillnader i flickors och pojkars beteende och om de, om sÄ Àr fallet, upplever att de bemöter elever olika pÄ grund av detta. Jag ville ocksÄ veta om de har sett sig föranledda att utverka strategier för att utjÀmna eventuella skillnader och om de anser att flickor och pojkar Àr jÀmstÀllda i undervisningssituationen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex lÀrare som undervisar i Är 3-6. I litteraturgenomgÄngen redovisar jag en del av de tidigare rön som finns i Àmnet. De beskriver i stora drag att pojkar Ätnjuter mer av lÀrarens uppmÀrksamhet i undervisningssituationen pÄ flickornas bekostnad, att flickors och pojkars beteende skiljer sig Ät, att de blir bemötta pÄ olika sÀtt beroende av könstillhörighet och att de för det mesta inte Àr jÀmstÀllda i undervisningssituationen.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Denna studie undersöker hur tvÄ lÀrare valt att utforma sitt klassrum med avseende pÄ den fysiska miljön, en kartlÀggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö Àr möblemang, utsmyckning, disposition av lÀromedel, elevarbeten och allt annat som av lÀraren har placerats i klassrummet. Vi anvÀnde oss av intervju och observation som metod, intervju av lÀrarna kring detta Àmne och genom observation sÄg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de bÄda studerade lÀrarna pÄ olika sÀtt förde resonemang om vad som Àr viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men pÄ olika sÀtt. Vi fann ocksÄ att de bÄda lÀrarna stÀlldes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrÄn exempelvis ekonomiska resurser.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.