Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT anvÀnds i textilslöjden och hur förutsÀttningarna för detta ser ut. Avsikten var frÀmst att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av de resurser som finns pÄ skolorna och i sina klassrum men Àven vad de skulle önskat att de hade tillgÄng till. Studien gjordes pÄ nÄgra mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillÀrare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lÀrares undervisning förÀndras, samt om slöjdens arbetsprocess förÀndras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna anvÀnde sig av IKT olika mycket men har mÄnga liknande tankar kring att det Àr tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

LÀrare Àr dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det Àr mÄnga impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. FlerstÀmmig-heten ska frÀmjas. Tid och planering ska följas.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Bristande information angÄende lÀkemedelshantering kan vara en orsak till att patienter lÀggs in pÄ sjukhus med lÀkemedelsrelaterade problem. En vÀlinformerad och kunnig patient minskar risken för fel i lÀkemedelshanteringen. Patientinformation bör ses som en viktig del i patientens omvÄrdnad. Syftet med studien Àr att belysa betydelsen av sjuksköterskans roll i informationen till patienten för att fÄ en sÀker lÀkemedelshantering. Metoden utgörs av litteraturstudier och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och ELIN under perioden september och oktober 2007.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Intresset för de naturvetenskapliga Àmnena tycks under de senare Ären falnat hos svenska ungdomar. En rÄdande uppfattning kring denna företeelse Àr att den grundas i de naturvetenskapliga Àmnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmÀssiga omfÄng. Denna studie fokuserar pÄ hur genetikomrÄdet framstÀlls inom tre lÀroböcker avsedda för biologikurs A.GenetikomrÄdet uppvisar samtliga av ovanstÄende egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan pÄ elevers intresse. Studien fokuserar medelst en lÀromedelsanalys innehÄllandes diskursanalytiska inslag hur ÀmnesomrÄdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. FrÄn studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen.

Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lÀrare ute i verkligheten arbetar för att underlÀtta lÀrande i matematik för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare frÄgas, vilka punkter lÀrarna anser som sÀrskilt viktiga att tÀnka pÄ vid undervisningen av elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lÀrarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som anvÀndes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lÀrare i grundskolans Är 1, 2, 3 och 5. DÀrtill genomfördes litteraturstudier inom omrÄdet. Resultatet frÄn studien visar en samstÀmmighet mellan hur lÀrarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlÀtta matematikinlÀrningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan anvÀndas i ett klassrum för de lÀgre Äldrarna. Att arbeta utifrÄn ett literacy-perspektiv innebÀr att ta fokus frÄn de tekniska fÀrdigheterna och skapa meningsfulla lÀrandesituationer dÀr elevers sprÄkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat pÄ lÀrares arbetssÀtt utifrÄn ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas Àven upp lÀrandeteorier, traditionell skriftsprÄksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgÄtt frÄn flera framstÄende forskare inom omrÄdena och satt deras tankar i relation till varandra.

The purpose of this essay is to examine what kind of pictures the children encounter everyday in their classroom. Furthermore, the idea was to immerse myself in how girls and boys are portrayed in these pictures from a gender perspective. Three question were set, to enable this study: What kind of pictures will second grade pupils encounter in their classroom, in a city school and in a rural school?How many girls and boys are illustrated in these pictures?How are girls and boys portrayed in these pictures?The examination was done by a field study of two classrooms, where all the pictures on the walls were documented using a digital camera. The collected material were examined, using both a quantitative analysis and a qualitative ditto.

Det nya bostadsomrĂ„det Annedal ligger pĂ„ gĂ„ngavstĂ„nd frĂ„n Sundbybergs centrum och mĂ„nga barnfamiljer flyttar hit. Centralt i omrĂ„det finns en park och det Ă€r i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med trĂ€d. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det Ă€r i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.

Denna kunskapsöversikts syfte Àr att kartlÀgga forskning om strategier lÀrare kan anvÀnda för att öka elevers lÀsförstÄelse. DÀr vÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur kan lÀrare arbeta med strategier för lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssÀtten? För att fÄ fram forskning som kunde svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar, anvÀndes olika sökord och databaser för att fÄ en sÄ bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att faststÀlla om de var vetenskapliga. Med tanke pÄ att undersökningar visar att elevers lÀsförstÄelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika lÀsförstÄelsestrategier och undervisningsmetoder.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.