Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Vi har undersökt tvÄ olika skolmiljöer, undervisningen ute pÄ skolgÄrden och i klassrummet. Syftet var att jÀmföra skolgÄrdsmiljön med klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Vi har Àven undersökt olika undervisningssÀtt för att fÄ veta hur man kan göra lÀrandet lustfylld bÄde i klassrummet samt ute pÄ skolgÄrden. I den hÀr undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i SkÄne. Klassen delades i halvklass dÀr ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute pÄ skolgÄrden för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet modersmÄl eller som det ocksÄ kallas heritage language. Syftet Àr att med hjÀlp av diverse vetenskapliga artiklar komma fram till vilken roll sprÄket spelar i en individs utveckling. Detta anses vara viktigt dÄ man i lÀrarutbildningen ofta lyfter fram den enskilda individen i ett klassrum och det Àr dÄ viktigt att skapa en förstÄelse för de ungdomar i dagens Sverige som har ett annat heritage langauge Àn just svenskan. Artiklarna visar att de ungdomar som fÄtt lÀra sig sitt heritage language kÀnner en koppling till sin kultur medan de som inte har fÄtt möjlighet till det kÀnner att de saknar nÄgot. Genom sÄdana resultat har man dÀrför kunnat komma fram till att inte bara finns det en stark koppling mellan ens sprÄk, kultur och identitet men att den ocksÄ Àr mycket viktig..

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lÀrande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön pÄverkar elever i deras lÀrande, och hur elever sjÀlva uppfattar denna frÄga har legat författarna varmt om hjÀrtat under hela deras lÀrarutbildning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att skapa en förstÄelse för hur en utvald grupp elever i Ärskurs sju och nio ser pÄ skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lÀrande.Mot bakgrund till en genomförd enkÀtundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade mÄnga synpunkter pÄ det som pÄverkade dem negativt i deras lÀrande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekvÀma stolar. Eleverna nÀmnde Àven positiva faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande, sÄsom ordning, avskildhet och samspel.

Syftet med denna studie Àr att granska lÀrares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lÀrandemiljö med fokus pÄ de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lÀrarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lÀrandemiljö i sina klassrum.Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1 ochÄrskurs 3 pÄ tvÄ olika skolor. Skolorna valdes ut genom sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom Àmnet har studerats.Studien redovisar nÄgra av lÀrarnas mest framtrÀdande tankar och Äsikter om lÀrandemiljöer men Àven likheter och olikheter i svaren vad gÀller tolkningen av begreppet. Studien slÄr fast att pÄ grund av befintliga byggnader, brist pÄ tid och rÄdande ekonomi kan lÀrarna endast pÄverka lÀrandemiljön vad gÀller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lÀrarna bÀttre kunna anvÀnda sina kunskaper till en positiv förÀndringav lÀrandemiljön..

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers. My questions are: How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles?What is good leadership according to teachers?How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers?The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees? point of view.I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence..

?Talets gÄva har alla fÄtt. En del anvÀnder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför Àr det sÄ att alla inte anvÀnder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvÄtredjedelsregeln i ett klassrum; lÀraren har tvÄ tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har Àr det pojkarna som har tvÄ tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares instÀllning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför anvÀnds inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utstrÀckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde pÄ vetenskapliga artiklar. Teorin strÀcker sig över omrÄdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lÀrares instÀllning till IT.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Det hÀr arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingÄr i. Uppsatsens frÄgor berör dÀrmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftsprÄk, samt vilka redskap de anvÀnder sig utav dÄ detta sker. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön Àr av stor betydelse för mÀnniskans lÀrande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmÀtningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjÀrdeklassares lÀsförmÄga har försÀmrats. DÄ Sverige jÀmförs med andra lÀnder sÄsom Indien i dessa mÀtningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftsprÄkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag Àr bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lÀrandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lÀrares strategier med att skapa en stimulerande lÀrandemiljö, med fokus pÄ lÀrarens didaktiska val. Undersökningen bygger pÄ en fallstudie dÀr jag samlat data genom deltagande observation i lÀrarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kÀnnetecknar den hÀr lÀrarens lÀrandemiljö och didaktiska val Àr att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frÄgor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och lÀraren har förmÄga att se varje individ men med tydligt fokus pÄ hela gruppen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.