Denna undersökning Àr en komparativ studie av olika lÀromedel i historia mellan Ären 1912oeh 2003. J undersökningens syfte ingÄr ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningenförsöker belysa Àr om det över tiden skett förÀndringar i lÀromedelsböekerna utifrÄn "vi" oeh"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. AngÄende det didaktiskaperspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiskaperspektivet Àr det viktigt att det finns en samstÀmmighet mellan framstÀllningen i lÀromedlenoch elevernas egen inhÀmtade kunskap utanför skolan.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Bakgrund: Den privata vÄrdsektorn Àr en sektor som karaktÀriseras av stark tillvÀxt. Behovet av vÄrd kommer alltid att finnas och i takt med att mÀnniskan lever lÀngre ökar Àven trycket pÄ vÄrden. Den privata vÄrdsektorn har skapat en debatt i samhÀllet dÀr man ifrÄgasÀtter att offentliga medel gÄr till vinster i privata vÄrdföretag. DÀrav Àr det av allmÀnt intresse att analysera vÄrdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vÄrdföretag tillÀmpar och om de byggt upp tillrÀcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en lÄngsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr information baseras pÄ Ärsredovisningar under en 10-Ärsperiod. UtifrÄn den finansiella informationen berÀknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhÀllsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrÄgor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhÀllsansvar gÀllande finansiell uteslutning. En fallstudie baserades pÄ intervjuer med kontorscheferna pÄ tre lokala bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att fÄ hÀrligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker anvÀnder ögonblickligt vÀrde för att analysera kunder vÀrde och nÀr det gÀller hantering av olönsamma kunder finns risk för finansiell uteslutning frÀmst pÄ grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

Syftet med denna studie var att genom stickprov pÄ tvÄ skolor utröna vilken attityd elever pÄ gymnasiet hade gentemot Àmnet historia. Som undersyfte sökte jag ocksÄ klargöra huruvuda historielÀrarna kÀnde till elevernas attityder, samt vad dessa lÀrare ansÄg var lÀmpliga ÄtgÀrder för att vid behov öka intresset för historia. Jag utgick i undersökningen frÄn hypotesen att eleverna hade en negativ instÀllning till historieÀmnet. EnkÀter lÀmnades ut i tvÄ klasser pÄ andra Äret pÄ de respektive skolorna och omfattade totalt drygt 50 elever. Intervjuer genomfördes med fyra historielÀrare pÄ samma skolor som de undersökta eleverna gick pÄ.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

KonstnÀren Claude Monets trÀdgÄrd, som Àr belÀgen i byn Giverny nÄgra mil nordvÀst om Paris, Àr en trÀdgÄrd som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades pÄ 1970-talet. TrÀdgÄrden, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav pÄ att den rekonstruerade trÀdgÄrden ska vara sÄ lik och autentisk den ursprungliga trÀdgÄrden som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trÀdgÄrdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller kÀnsla i trÀdgÄrden. Inom bevarande av trÀdgÄrdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebÀr ett Äterskapande av nÄgot som tidigare funnits, har i Monets trÀdgÄrd inneburit ett Äterskapande som har utgÄtt frÄn representationer av olika slag.

Syftet med den hÀr studien var att se ifall elevers uppfattning av historia pÄverkas av det arbetssÀtt som anvÀnds i skolan. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lÀrare. Eleverna som deltog gick i Ärskurs 9 pÄ tvÄ skolor som har olika arbetssÀtt. Den ena arbetar Àmnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell Àmnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssÀtt, och svaren frÄn undersökningen jÀmfördes bÄde mellan de tvÄ skolorna och utifrÄn variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig Ät en del beroende pÄ vilken skola de gÄr pÄ, men skillnader i attityd kan Àven ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.

Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.

Uppsatsen undersöker nÄgra svenska populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingÄende Àr Ny illustrerad tidning och Verdandis smÄskrifter. Med hjÀlp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jÀmte ett antal andra perspektiv pÄ polulÀrvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sÀtt att presentera en omstridd teori som ovedersÀgligen sann. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en översikt över populÀrvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Det har alltid funnits ungefĂ€r lika mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. ÄndĂ„ har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av mĂ€n och kvinnor underantiken och medeltiden i lĂ€roböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. BĂ„de lĂ€roböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns nĂ„gra stora skillnader mellan lĂ€roböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, nĂ€r det kommer till skildringen av kvinnor och mĂ€n.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolÀmne med utgÄngspunkt i didaktikens grundfrÄgor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas instÀllning och syn pÄ historieÀmnet och ÀmnesinnehÄllet som en inledande del av Àmnesplaneringen och historiekursens upplÀgg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat frÄn liknande större undersökningar. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieÀmnet och vad de intresserar sig för bland ÀmnesinnehÄllet samt varför de Àr intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att eleverna har ett nÄgorlunda stort historieintresse och att de anser Àmnet som viktigt att lÀsa i gymnasiet.

Syftet med detta arbete Àr att visa pÄ hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historielÀromedel. Denna studie Àr baserad pÄ en statlig rapport som utkom Är 2010. SOU-rapporten visar pÄ ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens lÀroböcker i historia. I merparten av böckerna Àr det fortfarande mÀnnens och de övre samhÀllsskiktens historia som berÀttas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgÄ inom historieforskningen som berÀttar kvinnornas, barnens och den ordinÀra mÀnniskans historia.