Syftet med detta arbete Àr att undersöka till vilken grad lÀroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer lÀroplanerna, frÄn 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna vÀrldsbilder och den historieskrivartradition som finns pÄverkar böckernas innehÄll. Vi blir alla pÄverkade av den tid vi lever i eller vÀxte upp under och hur detta pÄverkar författarnas sÀtt att skriva Àr av intresse, dÄ det i sin tur kommer att pÄverka generationer av lÀrare och elever. Vi har Àven nyligen fÄtt en kursplan med nya idéer om vad som ska lÀras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgÄende teman, vad gÀller hur historiska hÀndelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det Àr den europeiska synvinkeln som dominerar i berÀttandet.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

En diskursanalys pÄ tvÄ av de mest frekvent anvÀnda historieböckerna pÄ den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa lÀses med hjÀlp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om dÀr finns spÄr av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för Àmnet historia. Resultatet visar pÄ att de bÄda böckerna Àr allt för vinklade till Europas fördel och att de pÄ egenhand inte motsvarar kursplanen..

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mĂ€nskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda pĂ„ hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhĂ„ller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt nĂ„gra utvalda lĂ€romedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig pĂ„ olika typer av historiebruk och har applicerats pĂ„ den empiriska delen dĂ€r materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det ocksĂ„ tillför en annan dimension av de behandlade omrĂ„dena..

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Jag undersöker hur ett bra lÀromedel i historia 4-6 för andrasprÄkselever skulle kunna se ut. Jag studerar forskningen pÄ omrÄdet och gör intervjuer med lÀrare och förlag. Idag finns det inget andrasprÄkslÀromedel i historia 4-6. LÀrarna som svarat pÄ min enkÀt anser inte att de historieböcker som de anvÀnder fungerar sÀrskilt bra för andrasprÄkselever. LÀrarna Àr i hög utstrÀckning intresserade av att prova ett specialkonstuerat lÀromedel för andrasprÄkselever.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som Äterger platsens historia i en besökstrÀdgÄrd. DÄtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfÀlliga trÀdgÄrdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hÀnsyn Àr tagen till bestÀllarens tankar och önskemÄl. Platsen som jag utgÄtt frÄn under arbetet Àr en HÀlsingegÄrd med anor frÄn 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgÄ.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur studenter pĂ„ ?nya lĂ€rarutbildningen? med inriktning pĂ„ historia upplever sin Ă€mnesutbildning i allmĂ€nhet och sin Ă€mnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhĂ„ller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera Ă€mnesdidaktiska frĂ„gor. För att svara pĂ„ detta genomfördes tvĂ„ gruppintervjuer med tio lĂ€rarstudenter som har lĂ€st minst 40 poĂ€ng av kursen Historia för lĂ€rare, pĂ„ högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjĂ€lp av den hermeneutiska metoden. Som teori anvĂ€nds Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt SchĂŒllerqvists teori om Ă€mnesdidaktik i den ?nya lĂ€rarutbildningen?.

Syftet med uppsatsen ?r dels att genom analys s?ka de budskap som finns i tre oljem?lningar som ing?r i en serie som Banksy kallat Crude Oils, dels att genom intervjuer unders?ka hur ett antal betraktare uppfattar verken. De tre m?lningarna ?r Banksys versioner (parafraser) av tre k?nda konstverk av Claude Monet, Edward Hopper och Diego Vel?zquez. De teorier och metoder som anv?nds i den analytiska delen ?r framtagna av Roland Barthes respektive Charles Forceville vid studier av annonser. I den empiriska delen till?mpas semistrukturerade intervjuer. Resultatet av analyserna visar att det i m?lningarna finns budskap som kritiserar konsumtion, klassamh?lle och den hysteri som figurerar inom sk?nhetsbranschen.

Undersökningen anknyter till SkÄnes danska förflutna. Riksdagen Är 1720 bildar en bas för undersökningen, dÀr de skÄnska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrÄn en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, dÀr jag Àr intresserad av att undersöka om det finns nÄgot i de skÄnska representanternas sÀtt att uttrycka sig som gÄr att hÀrleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul SartreŽs existentialism and Ferdinand AlquiéŽs cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.