Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jÀmstÀlldhetsfrÄgor som enligt kurs- och lÀroplaner ska behandlas i undervisningen. En jÀmförelse görs mellan lÀroböcker frÄn tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att pÄ sÄ sÀtt försöka pÄvisa en förÀndring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring lÀroböcker gÀllande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. LÀro-och kursplanernas intentioner stÀlls mot lÀroböckerna, i syfte att pÄvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag anvÀnder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i sÄ kallad och-historia.

Studier av lÀromedel Àr av grundlÀggande betydelse för blivande lÀrare. LÀromedelsgranskning Àr ett omrÄde som inte ges mycket uppmÀrksamhet i lÀrarutbildningen. Det Àr en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och vÀrdera lÀromedel, dÀrav mitt val av omrÄde för examensarbetet. Examensarbetet bestÄr av en undersökning av hur franska revolutionen framstÀlls i lÀromedel i historia för grundskolans senare Är. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jÀmförs.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

Studiens fokus Àr sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ÀmnesomrÄde i förhÄllande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsomrÄdets betydelse, samhÀllets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapslÀge. Detta kunskapslÀge har testats genom ett diagnostiskt test pÄ en gymnasieskola i SkÄne under vÄren 2006, vilken valts ut som ett least likely case pÄ grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade pÄ en lÄg kunskapsnivÄ om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmÀnhet hos eleverna, i förhÄllande till kursmÄlen och betygskriteriet för betyget GodkÀnd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Blivande historielĂ€rare kommer att stĂ€llas inför utmaningen att för första gĂ„ngen lĂ€gga upp historieundervisningen. FrĂ„gor som hur undervisningen kan lĂ€ggas upp, vilket stoff ska anvĂ€ndas och hur undervisningen kan genomföras, kommer sĂ€kerligen att stĂ€llas. Syftet med denna uppsats Ă€r sĂ„ledes att bland annat utifrĂ„n en intervjustudie med fem verksamma historielĂ€rare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan lĂ€ggas upp i en Historia A-kurs pĂ„ gymnasiet. Ännu ett syfte Ă€r att vi vill ta del av nĂ„gra historielĂ€rares synpunkter pĂ„ historia som ett blivande kĂ€rnĂ€mne 2007.VĂ„r undersökning visar bland annat att det finns mĂ„nga faktorer som lĂ€rare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r de lĂ€gger upp sin undervisning. Till exempel Ă€r tiden en av de faktorer som man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Jag har valt att arbeta med ready-mades. För mig Àr det naturligt och lekfullt att arbeta med gamla "grejor". Det finns en historia bakom dem som inspirerar och fascinerar mig. Vad har hÀnt med dem innan jag fick tag pÄ dem? Vad kan man göra med dem nu? Jag vill omforma och ge dem nytt liv.

I denna uppsats har jag Àmnat att med utgÄngspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn pÄ historia, dels som skolÀmne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkÀt som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma omrÄde har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar pÄ liknande frÄgor. Med en övervÀldigande majoritet anser eleverna att det Àr Europas och 1900-talets historia som Àr den mest intressanta, en Äsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lÀrares historier samtidigt som mÄnga elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan hÀr sÀgas vara mycket eurocentriskt nÄgot som Àr föga förvÄnande dÄ bÄde lÀrare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach..

Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska lÀroböcker. Vi undersöker Àven hur bilden av SkÄne gestaltas i svenska och danska lÀroböcker i historia frÄn sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar Àven nÀrmare pÄ hur lÀroböckerna förhÄller sig till gÀllande lÀroplaner. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att den Àldsta svenska och den nyaste danska lÀroboken formulerar ett starkare sÀrskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskÀnsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan tvÄ skilda folk. De Àldre danska lÀroböckerna har en neutral hÄllning till Sveriges historia.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska hÀndelser pÄ bÄde lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förstÄelsen hos elever att historiska skeenden pÄverkar samhÀllet och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhÀlle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia pÄ mÄnga olika pedagogiska sÀtt. Undersökningen prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt, mÀtinstrumenten bestod av enkÀter och observationer. Resultaten visade att eleverna nÄtt kunskaper som i viss mÄn lett fram till förstÄelse.

Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehÄller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansrÀkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultatrÀkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. VÄr studie har angripits genom en enkÀtundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.