Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Syfte och frÄgeformuleringarUppsatsens syfte Àr att undersöka om Dunn & Dunns Learning Style Model kan vara en metod som Àr skolutvecklande samt om modellen möjliggör att elever motiveras och engageras i sina gymnasiestudier.FrÄgor:- Ger arbete utifrÄn Dunn & Dunns Learning Style Model möjlighet till skolutveckling?- Hur uppfattar eleverna lÀrstilsarbete, utifrÄn Dunn & Dunns Learning Style Model?- Skapar modellen inlÀrningsmöjligheter, engagemang, förstÄelse och motivation?MetodUndersökningen Àr kvalitativ, dÀr datainsamlingsmetoden bestÄr av öppna frÄgor i en enkÀt. Nittio elever besvarade enkÀten. Genom systematiskt urval plockades dÀrefter trettio enkÀter ut och bildade den undersökningsgrupp som uppsatsens resultatdel bygger pÄ. I resultatet behandlas och grupperas de Äsikter som eleverna gett uttryck för.ResultatResultatet av elevenkÀten visar att arbete utifrÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmetod Àr en möjlig vÀg för skolutveckling.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att beskriva mottagandet för nyanlÀnda elever, i Är 6-9, vad gÀller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har dÀrmed varit att belysa, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vilka förutsÀttningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats pÄ intervjuer med fem informanter frÄn skolans kontext, en rektor, en modersmÄlslÀrare, en lÀrare i förberedelseklass samt tvÄ kÀrnÀmneslÀrare. Resultaten frÄn de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsÀttningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lÀrare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lÀrare i svenska som andrasprÄk som försöker se till de nyanlÀnda elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lÀrare som har svÄrt att anpassa undervisningen för dessa elever.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? frÄn att lÀra andra till att lÀra av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola Àr enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhÀlle vi lever i för att skapa bÀsta förutsÀttningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen Àr att verka för skolutveckling och pedagogiskt lÀrande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling Àr bristfÀllig varför det finns ett allmÀnintresse att belysa det.

Studien baseras pÄ en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt pÄ en skola.Resultatet visar pÄ att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en vÀg mot skolutveckling och lÀrande i arbetslivet. Analysen visar ocksÄ pÄ en viss brist pÄ likvÀrdighet i projektet detta gÀller bÄde mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gÀller det vilka kategorier som fÄr vara med. Inom yrkeskategorierna gÀller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha Àven om de i vissa fall sÀger att de inte har tid eller orkar sÄ vill de ÀndÄ vara med och besluta.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur de rektorer som ingĂ„r i studien organiserar introduktionsĂ„ret för de nyutexaminerade lĂ€rarna, samt hur denna organisation förhĂ„ller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n en beskrivning av ett rationalistiskt sĂ€tt att se pĂ„ skolutveckling, jĂ€mfört med ett förstĂ„elsebaserat sĂ€tt och vilka konsekvenser respektive synsĂ€tt kan fĂ„ i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus pĂ„ kollegiala teorier dĂ€r tankar om distribuerat ledarskap trĂ€der fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial frĂ„n Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att anvĂ€nta mig av en kvalitativ metod och utifrĂ„n mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som lĂ„g i linje med mina frĂ„gestĂ€llningar och dessa frĂ„gestĂ€llningar belystes genom halvstrukturerade livsvĂ€rldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv instĂ€llning till introduktionsĂ„ret och att de organiserar detta med fokus pĂ„ den enskilde lĂ€raren. Inte i nĂ„got fall har rektorerna haft nĂ„gon tanke pĂ„ att anvĂ€nda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrĂ„gar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitĂ©n och de Ă€r medvetna om att reformen om introduktionsĂ„r inte Ă€r en prioriterad frĂ„ga.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). LÀrares uppfattningar av anvÀndandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att genom kvalitativa intervjuer studera Ätta svensklÀrares uppfattningar kring digitala medier pÄ gymnasiet, i undervisningen, i Àmnet svenska. Arbetets frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar de intervjuade svensklÀrarna anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lÀrarnas uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklÀrarna hade olika uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

HÀlsofrÀmjande skola Àr en skola som mÄlmedvetet och lÄngsiktigt satsar pÄ att dels,utifrÄn ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa och lÀrande, dels stÀrka och utveckla hÀlsoundervisningen.Ett stort europeiskt hÀlsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades Är 1992 och bygger pÄ en vid syn av begreppet hÀlsa. Initiativet togs av EuroparÄdet, EU ochWHO: s europakontor, dÀr det sistnÀmnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska fÄ delta i nÀtverket med hÀlsofrÀmjande skolor krÀvs att projektet förankras pÄ högsta nivÄ inom sÄvÀl skol- som hÀlsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i VÀrmland skulle avsÀtta medel för att införa konceptet miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland. Projektansvaret förladestill dÄvarande FolkhÀlsan VÀrmland samt Kommunförbundet VÀrmland.Syftet med denna studie var att undersöka om nÀtverksarbetet med miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland lett till en skolutveckling i hÀlsofrÀmjande riktning. Studiengenomfördes som en enkÀtstudie omfattande kontaktpersonerna i nÀtverket.

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VÄrterminen 2009 ABSTRAKT StÄlhammar, Gertie (2009). Den lÀngsta vÀgen. NÄgra kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att klara kursmÄlen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsÀttningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) pÄ studievÀg 1 genom ett inifrÄnperspektiv.