Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). LÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete (TeachersŽ Comprehensions of the Special Education TeacherŽs Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att klarlÀgga lÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frÄgestÀllning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lÀrare har intervjuats; samtliga lÀrare arbetar pÄ F-6 skolor. Jag har anvÀnt mig av ostrukturerade intervjuer med en lÄg grad av standardisering.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap SpeciallĂ€rarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). ÅtgĂ€rdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvĂ„righeter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vĂ„rt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svĂ„righeter och Ă„tgĂ€rder, i Ă„tgĂ€rdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har ocksĂ„ avsett att undersöka hur Ă„tgĂ€rderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprĂ€ttande av Ă„tgĂ€rdsprogram och IUP.

Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.

Malmö HögskolaLÀrarutbildningen 60 poÀngSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lÀrande pÄ en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstÄ de former som det flexibla lÀrandet har fÄtt i lÀrarlaget i studien. Syftet Àr ocksÄ att lÀrarlaget ska fÄ ta del av resultaten och anvÀnda dessa för att fortsÀtta att utveckla sitt arbete med flexibelt lÀrande.

Denna studie var inspirerad av ett projekt finansierat av VINNOVA dÀr mÄlet var att skapa en horisontell teknisk plattform för processindustrin som ska distribuera lösningar inom automation och processtyrning. Denna plattform skulle skapa vÀrde genom att bidra till bÀttre systemunderhÄll, en snabbare utvecklingscykel, mer effektiv utveckling av produkter, bÀttre dialog mellan parter av utvecklingsbehov och större valmöjligheter av leverantörer. Denna plattform skulle förhoppningsvis Àven minska trösklarna för intrÀde pÄ marknaden för smÄ leverantörer.Syftet med denna studie var dÀrför att fÄ en djupare förstÄelse för hur företag inom processindustrin ser pÄ implementeringen av en e-marknadsplats. Detta genomfördes genom att beskriva de teoretiska framgÄngsfaktorer som finns för en framgÄngsrik e-marknadsplats, det mervÀrde som aktörer pÄ en e-marknadsplats erhÄller genom att delta och sedan jÀmföra dessa med verkligheten i en fallstudie.I fallstudien intervjuades tvÄ företag frÄn processindustrin; ett företag inom gruvbranschen och ett inom pappersmassabranschen. Studiens resultat visar att det mellan tvÄ företag inom processindustrin kan finnas en tydlig diskrepans pÄ hur man ser pÄ ett deltagande i en e-marknadsplats.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). LÀs - och skrivinlÀrningsmetoder för sÀrsko-leintegrerade elever i grundskolan Är 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbild-ning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte Àr att undersöka vilka metoder lÀrare i Är 1-3 anvÀnder sig av nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen för sÀrskoleintegrerade elever. Jag vill Àven undersöka hur jag som specialpedagog pÄ bÀsta sÀtt kan stödja och stötta bÄde lÀraren och eleven i Är 1-3 nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrningen.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Studiens syfte Àr att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrÄn ett lÀrande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebÀr att belysa och analysera hur specialpedagoger kan frÀmja lÀrares lÀrande om hur lÀraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer pÄ behovet av denna sorts studie ? lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrÄn ett deltagarperspektiv, dÀr forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrÄn ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lÀrande organisation.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv pÄ lÀrande. Verkligheten utanför skolan Àr komplex och förÀnderlig. Livet Àr inte indelat i separata fack utan baseras pÄ samarbete och samförstÄnd av olika slag, dÀr delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stÀrkt kravet pÄ samarbete och ett helhetsperspektiv pÄ lÀrande. DÀrför stÀller vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frÄgan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv pÄ lÀrande.

Malmö högskola LĂ€rande och SamhĂ€lle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VĂ„rterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen pĂ„ specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rande och SamhĂ€lle, Malmö högskola. Syftet med vĂ„r studie har varit att undersöka vad kĂ€rnan i specialpedagogik Ă€r.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förĂ€ndrar. Studien utgĂ„r frĂ„n Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollĂ€rar- eller fritidspedagogsbakgrund Ă€r mer skolutvecklingsbenĂ€gna Ă€n rektorer med lĂ€rarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgĂ„ng av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. DĂ€r har typiska kĂ€nnetecken framkommit nĂ€r intervjuerna analyserats utifrĂ„n fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar pĂ„ att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sĂ€tta barnet i centrum? gjort att förĂ€ndringsbenĂ€genheten Ă€r en naturlig del av verksamheten.

AbstractThe overall purpose of this thesis was to investigate to what extent new research findings, in neuroscience and learning, may be useful in a school improvement context. In a qualitative interview study combined with questionnaire, we have investigated the approach to school improvement that exists in a municipality. Informants have been head teachers in preschool and primary school, special education teachers in a student health team and a development manager. The outcome of the study showed that all of the study participants, all of which have a formal mandated to work for school improvement occurs. It also shows that informants, according to their professional position, express different goals when relating to school improvement.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.