I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mÀta polisens arbete uppfattas av poliser pÄ ingripandeenheten i Sundsvalls nÀrpolisomrÄde. Arbetet bygger pÄ genomförda intervjuer med poliser pÄ ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgÄng av hur polisen styrs samt förÀndringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att mÄnga poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som nÄgot negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger Àven en bild av att mÄnga poliser inte Àr insatta i det arbetssÀtt som bör tillÀmpas i enlighet med den nya modellen.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi sÄsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/HÀrnösand, dÀr författarna sjÀlva Àr verksamma. Modellen innehÄller en sÀrskild struktur med urvalsprocess utifrÄn sÀrskilda kriterier och 1-2 samtal som Àr tvÄ timmar inkl paus. Ett salutogent synsÀtt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, dÀr det ocksÄ ingÄr reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förÀndringsprocess som familjerna sjÀlva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att fÄ en fördjupad beskrivning av modellen samt nÀrmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/HÀrnösand tÀnker att de pÄverkas av att arbeta med denna modell och vad de tÀnker att de sjÀlva bidrar med som Àr verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur sex lÀrare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har pÄverkat deras yrkespraktik. För att ta reda pÄ detta har en kvalitativ metod med intervjuer anvÀnts dÀr lÀrarna har tillfrÄgats hur en-till-en pÄverkar deras val av material och hur det har förÀndrat deras arbetssÀtt i klassrummet. Ett annat frÄgebatteri berör ifall lÀrarna upplevt nÄgon förÀndring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades.För att se pÄ vilken nivÄ lÀrarna befinner sig i anvÀndandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell anvÀnts, en modell som beskriver fyra olika lÀrandestadier som lÀrarna kan befinna sig pÄ.Resultaten visar att överlag sÄ trivs lÀrarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjÀlper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre sÄ Àr lÀrarna dock överens om att en-till-en inte hjÀlper studenterna att prestera bÀttre eller höja sina betyg..

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell Àr tillÀmplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stÄnd genom att ett anbud besvaras med en överensstÀmmande accept. Detta Àr ett uttryck för den gemensamma partsviljan som Àr utgÄngspunkten för avtalsbundenhet i den svenska avtalsrÀtten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssÀtt i modellens termer av anbud och accept blir dÀrför inte helt lÀtt vilket medför svÄrigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens intrÀde.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Under de senaste Ärtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De ökade kraven frÄn kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet pÄ ett effektivt sÀtt för att bibehÄlla konkurrenskraften. Genom att erbjuda produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sÀtt för företag att öka sin lönsamhet Àr att minska de kostnader som bristande kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgÄ till 10-30% av ett företags totala omsÀttning.

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.

I denna rapport anvÀnds multipel linjÀr regressionsanalys för att analyserahur ett antal variabler pÄverkar bostadsrÀttspriser i stor-Stockholm. ModellerframstÀlls för Innerstaden, VÀsterort och Söderort separat. Dessa modellervar baserade pÄ data som hÀmtats frÄn FastighetsbyrÄn och kompletterasmed avstÄnd hÀmtade frÄn Google Maps. Datamaterialet bestÄr av försÀljningarav bostadsrÀtter i november Är 2011 och 2012. För varje enskild variabeltestas validiteten och variablernas inverkan pÄ slutpriset diskuteras.Det konstrueras dels regressionsmodeller som Àr additiva och Àven sÄdanasom betraktar procentuella förÀndringar.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

Syftet med studien har varit att undersöka hur barn av idag mellan 7-8 Är, pÄ fritidshem, uppfattar sin egen inlÀrning enligt Pramlings modell frÄn 1983..

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en modell som vÀgleder svenska medicintekniska företag genom tre centrala aspekter av outsourcingprocessen fram till utformningen av ett utkontrakteringsavtal. Modellens huvudfunktion Àr att lyfta fram viktiga ekonomiska och legala infallsvinklar pÄ de tre delmomenten i outsourcingprocessen. MetodUppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett svenskt medicinteknikföretag. Den har ett hermeunistiskt synsÀtt, ett explorativt syfte och en abduktiv ansats. Teoretiska perspektivUppsatsens teori utgörs av transaktionskostnadsteorin, det resursbaserade synsÀttet, produktlivscykeln samt teori för val av outsourcingpartner.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.