Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass (GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen medan kontrollgruppen fick placebo.

Gruppbehandling för personer med social Ängest har under 5 Är bedrivits pÄ en öppenvÄrdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger pÄ Clarks & Wells KBT modell. Social Ängest och socialt undvikande minskade signifikant frÄn för- till eftermÀtning, vid uppföljningen sjönk vÀrdena ytterligare. Graden av depression minskade pÄ motsvarande sÀtt.

Dagens företag befinner sig i en förÀnderlig omvÀrld som krÀver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmÄga frÄn dess aktörer. Bland annat utifrÄn den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmÀtningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet Àr ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort Àr ett komplext och resurskrÀvande arbete som Àr mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det Àr Àn betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, Àr till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

I dagens samhÀlle förs det diskussioner hur vi kan sÀnka vÄr energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi Àr IT sektorn. De mÀtningar som har gjorts i USA visar att Är 2011, sÄ har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jÀmfört mot Är 2006. Strategier har tagits fram för att sÀnka energiförbrukningen för datacenters och dÄ framför allt pÄ servrar och kylsystem. Dessa strategier benÀmns med allmÀna ordalag Grön IT.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur kultur pÄverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill ÄskÄdliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling pÄverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader pÄverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjÀlp av Pharmacia och dess globala varumÀrke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krÀvs anpassningar till de kulturella skillnader som rÄder.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i frĂ„gestĂ€llningar som berör handledarens yrkeskunnande. BenĂ€mningen handledare syftar i detta fall pĂ„ lĂ€rare som Ă€r VFU-handledare för lĂ€rarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lĂ€rare. VFU och introduktionsĂ„r för nya lĂ€rare befinner sig i grĂ€nsomrĂ„det mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka Ă€r de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka omrĂ„den och frĂ„gestĂ€llningar Ă€r relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa omrĂ„den?Det empiriska material som ingĂ„r i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjĂ€lp av dialogseminariemetoden.

Arbetet handlar om publika skjutningar i skolmiljö, d.v.s. dÄd dÀr förövare har skjutit mot individer i skolmiljö, utan att ha uppvisat förklaringar till varför gÀrningen genomförts. Syftet med rapporten var att finna hur förvaltningsmodeller hanterar effekterna av en skolskjutning, för att se om nÄgon Àr bÀttre rustad. Samt, om en koppling mellan modell och effektiv hantering kunde göras och Àven se vad som skiljde modellerna Ät i behandlingen av situationerna.En jÀmförande, mest-olika-modell har nyttjats, och rapporten begrÀnsades till synen av tre olika förvaltningsmodeller. Undersökningen Àr Àven begrÀnsad i tid av hÀnsyn till förekomsten av de undersökta dÄden. Bruket av InternetkÀllor har varit omfattande, dÄ mycket av det som skrivits kring dÄden förekommit i dagspress. För utvecklandet av förvaltningsteorier har Àven vetenskaplig litteratur nyttjats. Resultatet har varit att fÄ sÀkra slutsatser kan dras av de dÄd som intrÀffat.

PÄ StorÀngen i Söderköping bygger Bygg GG i Norrköping i samarbete med G Gunnarsons Fastighets AB ett hus innehÄllande 14 ÀgarlÀgenheter. DÄ försÀljningen av lÀgenheterna startade innan huset var fÀrdigt bestod den största delen av sÀljunderlaget av ritningar och skisser.Syftet med examensarbetet var att utföra en visualisering av det blivande husets yttre i form av en digital 3d-modell samt att visa hur nÄgra av de blivande lÀgenheterna skulle komma att se ut. DÄ mÄnga av lÀgenheterna i huset liknar varandra togs beslutet att visualisera tre av husets lÀgenheter.Rapporten beskriver hur arbetet med att ta fram visualiseringen genomförts. Den ger Àven en inblick i visualiseringsprocessen samt de programvaror som anvÀnts för projektet.Projektet kan delas in i tvÄ delar. En exteriör del och en interiör del.I den exteriöra delen byggdes en 3d-modell av huset i 3d-programmet Google SketchUp som Àr ett lÀttanvÀnt program för att skapa digitala skisser och 3d-modeller.

I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mÀta polisens arbete uppfattas av poliser pÄ ingripandeenheten i Sundsvalls nÀrpolisomrÄde. Arbetet bygger pÄ genomförda intervjuer med poliser pÄ ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgÄng av hur polisen styrs samt förÀndringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att mÄnga poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som nÄgot negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger Àven en bild av att mÄnga poliser inte Àr insatta i det arbetssÀtt som bör tillÀmpas i enlighet med den nya modellen.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi sÄsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/HÀrnösand, dÀr författarna sjÀlva Àr verksamma. Modellen innehÄller en sÀrskild struktur med urvalsprocess utifrÄn sÀrskilda kriterier och 1-2 samtal som Àr tvÄ timmar inkl paus. Ett salutogent synsÀtt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, dÀr det ocksÄ ingÄr reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förÀndringsprocess som familjerna sjÀlva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att fÄ en fördjupad beskrivning av modellen samt nÀrmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/HÀrnösand tÀnker att de pÄverkas av att arbeta med denna modell och vad de tÀnker att de sjÀlva bidrar med som Àr verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur sex lÀrare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har pÄverkat deras yrkespraktik. För att ta reda pÄ detta har en kvalitativ metod med intervjuer anvÀnts dÀr lÀrarna har tillfrÄgats hur en-till-en pÄverkar deras val av material och hur det har förÀndrat deras arbetssÀtt i klassrummet. Ett annat frÄgebatteri berör ifall lÀrarna upplevt nÄgon förÀndring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades.För att se pÄ vilken nivÄ lÀrarna befinner sig i anvÀndandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell anvÀnts, en modell som beskriver fyra olika lÀrandestadier som lÀrarna kan befinna sig pÄ.Resultaten visar att överlag sÄ trivs lÀrarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjÀlper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre sÄ Àr lÀrarna dock överens om att en-till-en inte hjÀlper studenterna att prestera bÀttre eller höja sina betyg..

Enligt Standish Group Àr det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas pÄ ett lyckat sÀtt nÀr det gÀller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling Àr fastprisprojekt, dÀr systemets kostnad Àr förbestÀmd, allt mer populÀrt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) Àr en modell för utveckling som fokuserar pÄ fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM pÄ ett sÀtt som gör det till en bra lösning för bÄde bestÀllare och leverantör.Min slutsats Àr att det största problemet med DSDM Àr att fÄ bestÀllaren att godkÀnna den som projektmodell. Ett annat stort problem Àr att mÄnga projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden Àr fast.