Modell för kvalitetsbristkostnader
på Anrikningsverk 1,
LKAB
Kiruna
Under de senaste årtiondena har intresset för kvalitet ökat markant. De ökade kraven från kunderna, tillsammans med att marknaden blivit allt mer global, medför att företagen tvingas att arbeta med kvalitet på ett effektivt sätt för att bibehålla konkurrenskraften. Genom att erbjuda produkter med hög kvalitet ökar företaget sin lönsamhet. Ett annat sätt för företag att öka sin lönsamhet är att minska de kostnader som bristande kvalitet kan medföra. Dessa kvalitetsbristkostnader kan uppgå till 10-30% av ett företags totala omsättning. Ett sätt för företag att minska dessa kostnader är att försöka identifiera och eliminera dessa. Examensarbetet utfördes på LKAB, en högteknologisk mineralkoncern som producerar förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB har länge bedrivit ett kvalitetsarbete och blev certifierade enligt ISO 9001:2000 under hösten 2002. Arbetet som utfördes på uppdrag av LKAB hade syftet att, utifrån en tidigare modell för kvalitetsbristkostnader, utveckla en generell arbetsmodell, i vilken kvalitetsbristkostnader kan användas som underlag för beräkning av investeringars lönsamhet. Denna modell ska sedan verifieras mot hydrocykloner. För att utveckla den redan framtagna modellen till en mer omfattande och generell arbetsmodell krävdes en kartläggning av ytterligare kvalitetsbristkostnader. För att identifiera fler kvalitetsbristkostnader, och främst då dolda sådana, gjordes litteraturstudier, intervjuer, observationer samt en enkätundersökning. Utifrån dessa metoder identifierades ett antal kvalitetsbristkostnader. Många av dem är dock inte mätbara eftersom det inte finns tillräckligt med uppföljning inom dessa områden. Examensarbetet resulterade i en generell arbetsmodell för kvalitetsbristkostnader. Denna modell har verifierats mot hydrocykloner i anrikningsverket. Detta visade på att modellen är generell och går att tillämpa på hela anrikningsverket. Under arbetets gång har det uppmärksammats att LKAB bedriver ett effektivt och systematiskt kvalitetsarbete. Dock bör uttrycket ?Den som slutar att bli bättre slutar snart att vara bra? finnas i åtanke. Vår förhoppning är att denna rapport kan komma till användning för LKAB i deras fortsatta arbete med att identifiera kvalitetsbristkostnader och i deras ständiga förbättringsarbete.