Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande på de anställdas välbefinnande och arbetsglädje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillräcklig hantering kan klassas som Mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av Mobbning på arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frågeställningar om orsaker till Mobbning, hur Mobbning yttrar sig på arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av Mobbning.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad Mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om Mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga Mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper. En utlösande faktor till att Mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen.

Uppsatsen behandlar hur elever, lärare och skolan kan åtgärda och förebygga Mobbning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken syn elever har på Mobbning och hur de vill att lärare och skolan skall agera när det uppstår en Mobbningssituation. Via ovanstående får vi djupare kunskap om hur vi i vår framtida yrkesroll kan arbeta förebyggande mot Mobbning. För att nå detta resultat har vi fördjupat oss i olika forskares teorier om vad Mobbning är, vilka orsakerna är till att det sker, samt förslag på åtgärder.Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju med elever i årskurs 7-9. I resultatet framgår det att eleverna har en bild om vad Mobbning är och att de önskar bättre hjälp och stöd från lärarna, genom bland annat diskussioner om Mobbning tillsammans med dem.

VuxenMobbning är ett allvarligt problem på många arbetsplatser. Mot bakgrund av att fenomenet är ett av de största psykosociala arbetsmiljöproblem som vi står inför idag, bör det uppmärksammas. Syftet med studien är att titta på relationen mellan Mobbning, makt och organisationsstatus inom vården. Fokus ligger på Mobbningens förekomst, toleransen gentemot fenomenet och dess konsekvenser. Frågeställningarna besvarades via en enkätstudie som genomfördes av 133 verksamma sjuksköterskor i Västra Götalands län.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur Mobbning kan få utlopp både i hemmet och i skolan, både via den traditionella Mobbningen och via den Mobbning som sker via till exempel sociala medier, så kallad nätMobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkäter i två årskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella Mobbningen som dominerade, även om många också stött på nätMobbning. Vi har även sett att de redan vid ung ålder stött på både Mobbning och kränkningar både i det verkliga livet och online. .

Syftet med min studie är att få och skapa förståelse för dels barns uppfattningar om Mobbning som företeelse och dels barns åsikter om hur Mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där sex barn i åldrarna 7-11 år från två olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden är både de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar på att begreppet Mobbning är komplext på så sätt att majoriteten av eleverna menar att kränkningar och Mobbning inte särskiljs från varandra. Resultatet pekar också mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av Mobbning och förebyggande arbete med Mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med Mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med Mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka Mobbning. Den belyser också vilka former Mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka Mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras Mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att Mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar Mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot Mobbning..

Bakgrund: Bakgrunden till valt ämne och rapport som jag arbetat med, berör ämnet Mobbning. Mobbning förekommer överallt i vårt samhälle, på arbetsplatser, i idrottsföreningar, på fritiden och i skolan. Mobbningen har fått en större arena och funnit nya vägar via internet, och har på så vis blivit svårare att upptäcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete är att öka mina kunskaper om vad Mobbning innebär, och hur en föränderlig kultur skapar och finner nya vägar för Mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som växer fram via sociala media och ungdomars användande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptäcka Mobbning.Metod: För att få dessa djupare kunskaper om Mobbning har jag studerat en del grundläggande vetenskapliga texter inom området, samt gått igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gäller Mobbning.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med ett temaarbete kunde öka elevernas medvetenhet om och förståelse för Mobbning. Undersökningen genomfördes under sex veckor i en sjätte- samt en sjundeklass på två olika skolor i Luleå Kommun. Under dessa veckor genomfördes fyra lektionspass á 60 minuter med olika övningar. Efter varje övning följde diskussioner i grupp. I början och i slutet genomfördes även en muntlig intervju med fyra utlottade elever.

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors Mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga Mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska Mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad Mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors Mobbning.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet Mobbning förekommer i låg ålder. Detta baserades på enkätfrågor ställda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med två pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som Mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansåg även att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors Mobbning och att åldern spelar en viss roll i hur den eventuella Mobbningen ter sig. Några av pedagogerna ansåg även att de inom förskolan finns nära barnen hela tiden och därför kan förekomma Mobbningen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka Mobbningens orsaker. Våra frågeställningar rör vilka som är involverade i Mobbning och vad som karaktäriserar dessa samt hur man kan förklara att Mobbning sker. Vi berör i denna studie både traditionell Mobbning och internetMobbning. I vårt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier på området har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktäriserar en mobbare, vad som kännetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till Mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text är det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vår diskussion.

Syftet med vårt arbete var att utveckla en egen Mobbningsmodell som vänder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp människans grundläggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vårt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i ämnet Mobbning. Fokusen ligger på förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och intresseorganisationers syn på Mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

I denna studie har jag valt att fokusera på Mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa Mobbning samt vilka verktyg de använder sig av. Mobbning är en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som är mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i självbiografier. Ibland får vi höra om barn som inte får den hjälp de ha rätt till. Skolan och vuxna sviker dem när de behövs som mest.