Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används iantiMobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antiMobbningsarbete som bygger på att det förebyggandearbetet mot Mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppståMobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggandearbetet mot Mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet iarbetet..

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenMobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av Mobbning på arbetsplatsen.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman. Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av Mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner. Implikation: Kunskap om Mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka Mobbning. .

Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga Mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet Mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är Mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till Mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man Mobbning?I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta Mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte Mobbning på skolan.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till Mobbning, men studier visar att utseende används i Mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för Mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ?lätta offer?. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för Mobbning ser olika ut mellan länderna.

Vi har valt att studera Mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi måste begränsa vår studie. Mobbning är även ett begrepp som är svårt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta är intressant att undersöka. Studien påbörjades med intervjuer.

Studien syftar till att söka förståelse för hur barn talar om Mobbning och är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i årskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av diskursanalys och studien svarar på hur barn talar om Mobbning när de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till Mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om Mobbning till stor del ger uttryck för att Mobbning är ett laddat ämne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar såväl barnen som intervjuaren. Positionering är en strategi barnen använder sig av i sitt sätt att tala om Mobbning för att visa sin ståndpunkt i relation till ämnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir särskilt tydlig när fokus ligger på den interaktionella dimensionen i intervjuerna.

Detta arbete handlar om Mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt Mobbning. Jag har valt att avgränsa till Mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.

Vår studie handlar om vad Mobbning är, hur mobbare och mobboffer kan kännetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga Mobbning. Undersökningen vi använde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att få en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av Mobbning är när en person blir utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen under en längre period. Denvisarocksåatt det finns olika synsätt på hur kännetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. Värdegrundsövningar på olika sätt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot Mobbning. Eleven får genom värdegrundsövningar tillfälle att sätta sig in i andra människors situationer.

Den här uppsatsen handlar om Mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till Mobbning för att förstå hur man kan förebygga Mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om Mobbning, faktorer som leder till Mobbning och hur de arbetar för att förebygga Mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer Mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst Mobbning.

Syftet med detta arbete är att undersöka om Mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem.Våra frågeställningar är:Är det skillnad på uttryckssättet på Mobbning i skola och på fritidshem?Hur yttrar sig Mobbning i barns olika åldrar?Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för Mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna?För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: Mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat..

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få kunskaper om mobbing i allmänhet och elektronisk Mobbning i synnerhet. Vi vill även ge läsaren ökad kunskap om den nya Mobbningen som sker via Internet och olika mobiltelefontjänster. Vi har i den empiriska delen använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka pedagogers och elevers kunskaper om allmän Mobbning och elektronisk Mobbning. Resultatet av intervjuerna och slutsatser med likheter och skillnader mellan pedagogernas och elevernas kunskaper redovisas i denna del.Resultaten av den empiriska undersökningen har vi kopplat till den forskning som redovisas i litteraturgenomgången.Vi kom fram till att den elektroniska Mobbningen är vanligare bland högstadielever än mellanstadieelever. Pedagogerna och eleverna på högstadiet är medvetna om den elektroniska Mobbningen och vilka arenor som används..

Internationell och svensk forskning visar att Mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga Mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.   Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om Mobbning och kränkning samt deras Mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera Mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F ? 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.   Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att Mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade.

Mitt syfte med det här arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga Mobbning och hur arbetet upplevs av lärare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua så kallade elevskyddsombud, lärare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot Mobbning, där det ingår 6 stycken personer som arbetar på skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot Mobbning fungerar som handledre åt de två elevskyddsombud som finns i varje klass på skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift är att vara uppmärksamma på om det förekommer Mobbning och i så fall rapportera det till sin handledare.

Syftet med detta arbete var att undersöka om Mobbning visar på några skillnader i förskolan jämfört med skolan, enligt specialpedagogers, förskollärares och lärares uppfattningar. Arbetet gick även ut på att klargör olika uttryck av Mobbning i förskola och skola. Genomförandet av arbetet skedde genom intervjuer med grundskolelärare, förskolelärare, specialpedagoger samt en förskolechef. Vi har även presenterat litteratur kring ämnet Mobbning samt tidigare forskning. Respondenterna i vårt arbete ansåg sig se en skillnad i utförandet av Mobbning mellan förskola och skola.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och Mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder..